Mahabharata - Udyoga Parva (महाभारत - उद्योगपर्वम्)
05.080
वैशम्पायन उवाच॥
vaiśampāyana uvāca॥
[वैशम्पायन (vaiśampāyana) - Vaiśaṃpāyana; उवाच (uvāca) - said;]
Vaiśaṃpāyana said:
राज्ञस्तु वचनं श्रुत्वा धर्मार्थसहितं हितम्। कृष्णा दाशार्हमासीनमब्रवीच्छोककर्षिता ॥५-८०-१॥
rājñastu vacanaṁ śrutvā dharmārthasahitaṁ hitam। kr̥ṣṇā dāśārhamāsīnamabravīcchōkakarṣitā ॥5-80-1॥
[राज्ञः (rājñaḥ) - of the king; तु (tu) - but; वचनं (vacanaṁ) - words; श्रुत्वा (śrutvā) - having heard; धर्मार्थसहितं (dharmārthasahitaṁ) - joined with righteousness and purpose; हितम् (hitam) - beneficial; कृष्णा (kr̥ṣṇā) - Kṛṣṇā (Draupadī); दाशार्हम् (dāśārham) - the Dāśārha (Kṛṣṇa); आसीनम् (āsīnam) - seated; अब्रवीत् (abravīt) - addressed; शोककर्षिता (śōkakarṣitā) - wearied by grief;]
But Kṛṣṇā, wearied by grief, after hearing the king’s words—words in accord with righteousness and expediency, and beneficial—addressed the seated Dāśārha. (5-80-1)
सुता द्रुपदराजस्य स्वसितायतमूर्धजा। सम्पूज्य सहदेवं च सात्यकिं च महारथम् ॥५-८०-२॥
sutā drupadarājasya svasitāyatamūrdhajā। sampūjya sahadēvaṁ ca sātyakiṁ ca mahāratham ॥5-80-2॥
[सुता (sutā) - the daughter; द्रुपदराजस्य (drupadarājasya) - of King Drupada; स्वसितायतमूर्धजा (svasitāyatamūrdhajā) - with long, sighing breaths; सम्पूज्य (sampūjya) - having shown respect to; सहदेवं (sahadēvaṁ) - Sahadeva; च (ca) - and; सात्यकिं (sātyakiṁ) - Satyaki; च (ca) - and; महारथम् (mahāratham) - the great charioteer;]
The daughter of King Drupada, breathing deeply with heavy sighs, respectfully greeted Sahadeva and the great charioteer Satyaki. (5-80-2)
भीमसेनं च संशान्तं दृष्ट्वा परमदुर्मनाः। अश्रुपूर्णेक्षणा वाक्यमुवाचेदं मनस्विनी ॥५-८०-३॥
bhīmasēnaṁ ca saṁśāntaṁ dr̥ṣṭvā paramadurmanāḥ। aśrupūrṇēkṣaṇā vākyamuvācēdaṁ manasvinī ॥5-80-3॥
[भीमसेनं (bhīmasēnaṁ) - Bhīmasena; च (ca) - and; संशान्तं (saṁśāntaṁ) - calmed; दृष्ट्वा (dr̥ṣṭvā) - seeing; परम-दुर्मनाः (parama-durmanāḥ) - deeply troubled; अश्रुपूर्ण-ईक्षणा (aśrupūrṇa-īkṣaṇā) - her eyes filled with tears; वाक्यम् (vākyam) - words; उवाच (uvāca) - she spoke; इदम् (idam) - these; मनस्विनी (manasvinī) - the high-minded woman;]
Seeing Bhīmasena calmed, she—her eyes filled with tears, deeply troubled and high-minded—spoke these words. (5-80-3)
विदितं ते महाबाहो धर्मज्ञ मधुसूदन। यथा निकृतिमास्थाय भ्रंशिताः पाण्डवाः सुखात् ॥५-८०-४॥
viditaṁ tē mahābāhō dharmajña madhusūdana। yathā nikr̥timāsthāya bhraṁśitāḥ pāṇḍavāḥ sukhāt ॥5-80-4॥
[विदितं (viditaṁ) - it is known; ते (tē) - to you; महाबाहो (mahābāhō) - O mighty-armed; धर्मज्ञ (dharmajña) - knower of righteousness; मधुसूदन (madhusūdana) - O Madhusudana; यथा (yathā) - how; निकृतिम् आस्थाय (nikr̥tim āsthāya) - by resorting to deceit; भ्रंशिताः (bhraṁśitāḥ) - deprived; पाण्डवाः (pāṇḍavāḥ) - the Pāṇḍavas; सुखात् (sukhāt) - of happiness;]
O mighty-armed Madhusudana, you who know righteousness, you know how the Pāṇḍavas were deprived of their happiness through deceit. (5-80-4)
धृतराष्ट्रस्य पुत्रेण सामात्येन जनार्दन। यथा च सञ्जयो राज्ञा मन्त्रं रहसि श्रावितः ॥५-८०-५॥
dhr̥tarāṣṭrasya putrēṇa sāmātyēna janārdana। yathā ca sañjayō rājñā mantraṁ rahasi śrāvitaḥ ॥5-80-5॥
[धृतराष्ट्रस्य (dhr̥tarāṣṭrasya) - of Dhritarashtra; पुत्रेण (putrēṇa) - by the son; सामात्येन (sāmātyēna) - along with his ministers; जनार्दन (janārdana) - O Janardana; यथा (yathā) - how; च (ca) - and; सञ्जयः (sañjayaḥ) - Sanjaya; राज्ञा (rājñā) - by the king; मन्त्रं (mantraṁ) - secret counsel; रहसि (rahasi) - in private; श्रावितः (śrāvitaḥ) - was caused to hear;]
How, O Janardana, the son of Dhritarashtra—together with his ministers—and also how Sanjaya was made to hear the king's secret counsel in private... (5-80-5)
युधिष्ठिरेण दाशार्ह तच्चापि विदितं तव। यथोक्तः सञ्जयश्चैव तच्च सर्वं श्रुतं त्वया ॥५-८०-६॥
yudhiṣṭhirēṇa dāśārha taccāpi viditaṁ tava। yathōktaḥ sañjayaścaiva tacca sarvaṁ śrutaṁ tvayā ॥5-80-6॥
[युधिष्ठिरेण (yudhiṣṭhirēṇa) - by Yudhishthira; दाशार्ह (dāśārha) - O Dāśārha; तत् (tat) - that; च (ca) - also; अपि (api) - indeed; विदितं (viditaṁ) - known; तव (tava) - to you; यथा (yathā) - as; उक्तः (uktaḥ) - spoken; सञ्जयः (sañjayaḥ) - Sanjaya; च (ca) - and; एव (ēva) - also; तत् (tat) - that; सर्वं (sarvaṁ) - all; श्रुतं (śrutaṁ) - heard; त्वया (tvayā) - by you;]
O Dāśārha, that too, as stated by Yudhishthira, is known to you; and all that which Sanjaya spoke has also been heard by you. (5-80-6)
पञ्च नस्तात दीयन्तां ग्रामा इति महाद्युते। कुशस्थलं वृकस्थलमासन्दी वारणावतम् ॥५-८०-७॥
pañca nastāta dīyantāṁ grāmā iti mahādyutē। kuśasthalaṁ vr̥kasthalamāsandī vāraṇāvatam ॥5-80-7॥
[पञ्च (pañca) - five; नः (naḥ) - to us; तात (tāta) - O father; दीयन्तां (dīyantāṁ) - may be given; ग्रामा (grāmā) - villages; इति (iti) - thus; महाद्युते (mahādyutē) - O mighty gambler; कुशस्थलम् (kuśasthalam) - Kushasthala; वृकस्थलम् (vr̥kasthalam) - Vrikasthala; आसन्दी (āsandī) - Asandi; वारणावतम् (vāraṇāvatam) - Varanavata;]
“Let five villages be given to us, O father,”—namely Kushasthala, Vrikasthala, Asandi, and Varanavata... (5-80-7)
अवसानं महाबाहो किञ्चिदेव तु पञ्चमम्। इति दुर्योधनो वाच्यः सुहृदश्चास्य केशव ॥५-८०-८॥
avasānaṁ mahābāhō kiñcidēva tu pañcamam। iti duryōdhanō vācyaḥ suhr̥daścāsya kēśava ॥5-80-8॥
[अवसानं (avasānaṁ) - suburb; महाबाहो (mahābāhō) - O mighty-armed one; किञ्चित् एव (kiñcit ēva) - only a small one; तु (tu) - but; पञ्चमम् (pañcamam) - as a fifth; इति (iti) - thus; दुर्योधनः (duryōdhanaḥ) - Duryodhana; वाच्यः (vācyaḥ) - should be told; सुहृतः च (suhr̥taḥ ca) - and his friends; अस्य (asya) - his; केशव (kēśava) - Keshava;]
O mighty-armed one, but as a fifth, only a suburb; thus Duryodhana and his friends are to be told, Keshava. (5-80-8)
तच्चापि नाकरोद्वाक्यं श्रुत्वा कृष्ण सुयोधनः। युधिष्ठिरस्य दाशार्ह ह्रीमतः सन्धिमिच्छतः ॥५-८०-९॥
taccāpi nākarōdvākyaṁ śrutvā kr̥ṣṇa suyōdhanaḥ। yudhiṣṭhirasya dāśārha hrīmataḥ sandhimicchataḥ ॥5-80-9॥
[तत् (tat) - that; च (ca) - and; अपि (api) - also; न (na) - not; अकरोत् (akarōt) - did; वाक्यम् (vākyam) - word; श्रुत्वा (śrutvā) - having heard; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; सुयोधनः (suyōdhanaḥ) - Suyodhana; युधिष्ठिरस्य (yudhiṣṭhirasya) - of Yudhiṣṭhira; दाशार्ह (dāśārha) - O Dāśārha; ह्रीमतः (hrīmataḥ) - modest; सन्धिम् (sandhim) - peace; इच्छतः (icchataḥ) - desiring;]
But even after hearing those words, Suyodhana did not do so, O Kṛṣṇa, nor did he act on the wish for peace of the modest Yudhiṣṭhira, O Dāśārha. (5-80-9)
अप्रदानेन राज्यस्य यदि कृष्ण सुयोधनः। सन्धिमिच्छेन्न कर्तव्यस्तत्र गत्वा कथञ्चन ॥५-८०-१०॥
apradānēna rājyasya yadi kr̥ṣṇa suyōdhanaḥ। sandhimicchēnna kartavyastatra gatvā kathañcana ॥5-80-10॥
[अप्रदानेन (apradānēna) - without giving up; राज्यस्य (rājyasya) - the kingdom; यदि (yadi) - if; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; सुयोधनः (suyōdhanaḥ) - Suyodhana; सन्धिम् (sandhim) - peace; इच्छेत् (icchēt) - should wish for; न (na) - not; कर्तव्यः (kartavyaḥ) - should be made; तत्र (tatra) - there; गत्वा (gatvā) - having gone; कथञ्चन (kathañcana) - in any way;]
If, Kṛṣṇa, Suyodhana should wish for peace without giving up the kingdom, having gone there, it should not be made in any way. (5-80-10)
शक्ष्यन्ति हि महाबाहो पाण्डवाः सृञ्जयैः सह। धार्तराष्ट्रबलं घोरं क्रुद्धं प्रतिसमासितुम् ॥५-८०-११॥
śakṣyanti hi mahābāhō pāṇḍavāḥ sr̥ñjayaiḥ saha। dhārtarāṣṭrabalaṁ ghōraṁ kruddhaṁ pratisamāsitum ॥5-80-11॥
[शक्ष्यन्ति (śakṣyanti) - they will be able; हि (hi) - indeed; महाबाहो (mahābāhō) - mighty-armed one; पाण्डवाः (pāṇḍavāḥ) - the Pāṇḍavas; सृञ्जयैः (sr̥ñjayaiḥ) - with the Sṛñjayas; सह (saha) - together; धार्तराष्ट्रबलं (dhārtarāṣṭrabalaṁ) - the Dhārtarāṣṭra army; घोरं (ghōraṁ) - terrible; क्रुद्धं (kruddhaṁ) - fierce; प्रतिसमासितुम् (pratisamāsitum) - to withstand;]
For, O mighty-armed one, the Pāṇḍavas together with the Sṛñjayas will indeed be able to withstand the terrible and enraged army of Dhṛtarāṣṭra's sons. (5-80-11)
न हि साम्ना न दानेन शक्योऽर्थस्तेषु कश्चन। तस्मात्तेषु न कर्तव्या कृपा ते मधुसूदन ॥५-८०-१२॥
na hi sāmnā na dānēna śakyō’rthastēṣu kaścana। tasmāttēṣu na kartavyā kr̥pā tē madhusūdana ॥5-80-12॥
[न (na) - not; हि (hi) - indeed; साम्ना (sāmnā) - by conciliation; न (na) - nor; दानेन (dānēna) - by gifts; शक्यः (śakyaḥ) - possible; अर्थः (arthaḥ) - purpose; तेषु (tēṣu) - with regard to them; कश्चन (kaścana) - in any way; तस्मात् (tasmāt) - therefore; तेषु (tēṣu) - towards them; न (na) - not; कर्तव्या (kartavyā) - should be shown; कृपा (kr̥pā) - compassion; ते (tē) - by you; मधुसूदन (madhusūdana) - Madhusudana;]
For by conciliation or by gifts, nothing can be accomplished with them in any way; therefore, you should show no compassion toward them, Madhusudana. (5-80-12)
साम्ना दानेन वा कृष्ण ये न शाम्यन्ति शत्रवः। मोक्तव्यस्तेषु दण्डः स्याज्जीवितं परिरक्षता ॥५-८०-१३॥
sāmnā dānēna vā kr̥ṣṇa yē na śāmyanti śatravaḥ। mōktavyastēṣu daṇḍaḥ syājjīvitaṁ parirakṣatā ॥5-80-13॥
[साम्ना (sāmnā) - by conciliation; दानेन (dānēna) - by gifts; वा (vā) - or; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; ये (yē) - those who; न (na) - do not; शाम्यन्ति (śāmyanti) - become pacified; शत्रवः (śatravaḥ) - enemies; मोक्तव्यः (mōktavyaḥ) - should be inflicted; तेषु (tēṣu) - upon them; दण्डः (daṇḍaḥ) - punishment; स्यात् (syāt) - should be; जीवितम् (jīvitam) - one's life; परिरक्षता (parirakṣatā) - by one who seeks to preserve;]
Kṛṣṇa, those enemies who cannot be pacified by conciliation or gifts, punishment should be inflicted upon them by one who wishes to preserve his own life. (5-80-13)
तस्मात्तेषु महादण्डः क्षेप्तव्यः क्षिप्रमच्युत। त्वया चैव महाबाहो पाण्डवैः सह सृञ्जयैः ॥५-८०-१४॥
tasmāttēṣu mahādaṇḍaḥ kṣēptavyaḥ kṣipramacyuta। tvayā caiva mahābāhō pāṇḍavaiḥ saha sr̥ñjayaiḥ ॥5-80-14॥
[तस्मात् (tasmāt) - therefore; तेषु (tēṣu) - against them; महादण्डः (mahādaṇḍaḥ) - severe punishment; क्षेप्तव्यः (kṣēptavyaḥ) - should be inflicted; क्षिप्रम् (kṣipram) - quickly; अच्युत (acyuta) - O Achyuta; त्वया (tvayā) - by you; च (ca) - and; एव (ēva) - also; महाबाहो (mahābāhō) - mighty-armed one; पाण्डवैः (pāṇḍavaiḥ) - with the Pandavas; सह (saha) - together; सृञ्जयैः (sr̥ñjayaiḥ) - with the Sṛñjayas;]
Therefore, a severe punishment should be inflicted upon them at once, O Achyuta, by you together with the Pandavas and the Sṛñjayas, O mighty-armed one. (5-80-14)
एतत्समर्थं पार्थानां तव चैव यशस्करम्। क्रियमाणं भवेत्कृष्ण क्षत्रस्य च सुखावहम् ॥५-८०-१५॥
ētatsamarthaṁ pārthānāṁ tava caiva yaśaskaram। kriyamāṇaṁ bhavētkr̥ṣṇa kṣatrasya ca sukhāvaham ॥5-80-15॥
[एतत् (ētat) - this; समर्थम् (samartham) - suitable; पार्थानाम् (pārthānām) - for the Pāṇḍavas; तव (tava) - for you; च (ca) - and; एव (ēva) - also; यशः-करम् (yaśaḥ-karam) - bringing fame; क्रियमाणं (kriyamāṇaṁ) - if done; भवेत् (bhavēt) - would be; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; क्षत्रस्य (kṣatrasya) - for the warrior class; च (ca) - and; सुख-अवहम् (sukha-avaham) - bringing happiness;]
This action, Kṛṣṇa, is suitable for the Pāṇḍavas and for you as well, would bring fame, and if carried out would bring happiness to the warrior order. (5-80-15)
क्षत्रियेण हि हन्तव्यः क्षत्रियो लोभमास्थितः। अक्षत्रियो वा दाशार्ह स्वधर्ममनुतिष्ठता ॥५-८०-१६॥
kṣatriyēṇa hi hantavyaḥ kṣatriyō lōbhamāsthitaḥ। akṣatriyō vā dāśārha svadharmamanutiṣṭhatā ॥5-80-16॥
[क्षत्रियेण (kṣatriyēṇa) - by a kṣatriya; हि (hi) - indeed; हन्तव्यः (hantavyaḥ) - should be slain; क्षत्रियः (kṣatriyaḥ) - a kṣatriya; लोभम् (lōbham) - greed; आस्थितः (āsthitaḥ) - who has resorted to; अक्षत्रियः (akṣatriyaḥ) - or one who is not a kṣatriya; वा (vā) - or; दाशार्ह (dāśārha) - O Dāśārha; स्वधर्मम् (svadharmam) - his own duty; अनुतिष्ठता (anutiṣṭhatā) - in carrying out;]
Indeed, O Dāśārha, a kṣatriya who has become greedy, or even one who is not a kṣatriya, should be slain by a kṣatriya carrying out his own duty. (5-80-16)
अन्यत्र ब्राह्मणात्तात सर्वपापेष्ववस्थितात्। गुरुर्हि सर्ववर्णानां ब्राह्मणः प्रसृताग्रभुक् ॥५-८०-१७॥
anyatra brāhmaṇāttāta sarvapāpēṣvavasthitāt। gururhi sarvavarṇānāṁ brāhmaṇaḥ prasr̥tāgrabhuk ॥5-80-17॥
[अन्यत्र (anyatra) - except; ब्राह्मणात् (brāhmaṇāt) - from a Brahmin; तात (tāta) - dear one; सर्वपापेषु (sarvapāpēṣu) - in all cases involving sin; अवस्थितात् (avasthitāt) - who is established; गुरुः (guruḥ) - the teacher; हि (hi) - indeed; सर्ववर्णानाम् (sarvavarṇānām) - of all classes; ब्राह्मणः (brāhmaṇaḥ) - a Brahmin; प्रसृताग्रभुक् (prasr̥tāgrabhuk) - he who eats offered food;]
Except for a Brahmin, dear one, even if established in all kinds of sin—for a Brahmin is the spiritual teacher of all classes, and he partakes first of the offered food. (5-80-17)
यथावध्ये भवेद्दोषो वध्यमाने जनार्दन। स वध्यस्यावधे दृष्ट इति धर्मविदो विदुः ॥५-८०-१८॥
yathāvadhyē bhavēddōṣō vadhyamānē janārdana। sa vadhyasyāvadhē dr̥ṣṭa iti dharmavidō viduḥ ॥5-80-18॥
[यथा (yathā) - just as; अवध्ये (avadhyē) - in regard to one not to be killed; भवेत् (bhavēt) - there is; दोषः (dōṣaḥ) - fault; वध्यमाने (vadhyamānē) - when one is slain; जनार्दन (janārdana) - O Janardana; सः (saḥ) - that; वध्यस्य (vadhyasya) - of the one to be killed; अवधे (avadhē) - in killing; दृष्टः (dr̥ṣṭaḥ) - is regarded; इति (iti) - thus; धर्मविदः (dharmavidaḥ) - those versed in dharma; विदुः (viduḥ) - know;]
O Janardana, just as there is fault in slaying one who should not be killed, so those versed in dharma know that the same applies to slaying one who should be killed. (5-80-18)
यथा त्वां न स्पृशेदेष दोषः कृष्ण तथा कुरु। पाण्डवैः सह दाशार्ह सृञ्जयैश्च ससैनिकैः ॥५-८०-१९॥
yathā tvāṁ na spr̥śēdēṣa dōṣaḥ kr̥ṣṇa tathā kuru। pāṇḍavaiḥ saha dāśārha sr̥ñjayaiśca sasainikaiḥ ॥5-80-19॥
[यथा (yathā) - so that; त्वाम् (tvām) - you; न (na) - not; स्पृशेत् (spr̥śēt) - is touched; एषः (ēṣaḥ) - this; दोषः (dōṣaḥ) - fault; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; तथा (tathā) - thus; कुरु (kuru) - act; पाण्डवैः सह (pāṇḍavaiḥ saha) - together with the Pāṇḍavas; दाशार्ह (dāśārha) - descendant of the Daśārhas; सृञ्जयैः च (sr̥ñjayaiḥ ca) - and the Sṛñjayas; ससैनिकैः (sasainikaiḥ) - with their armies;]
Therefore, Kṛṣṇa, act in such a way that this fault does not touch you—together with the Pāṇḍavas, descendant of the Daśārhas, and the Sṛñjayas with their armies. (5-80-19)
पुनरुक्तं च वक्ष्यामि विश्रम्भेण जनार्दन। का नु सीमन्तिनी मादृक्पृथिव्यामस्ति केशव ॥५-८०-२०॥
punaruktaṁ ca vakṣyāmi viśrambhēṇa janārdana। kā nu sīmantinī mādr̥kpr̥thivyāmasti kēśava ॥5-80-20॥
[पुनरुक्तं (punaruktaṁ) - something already said; च (ca) - and; वक्ष्यामि (vakṣyāmi) - I will say; विश्रम्भेण (viśrambhēṇa) - frankly; जनार्दन (janārdana) - Janardana; का (kā) - what woman; नु (nu) - indeed; सीमन्तिनी (sīmantinī) - married woman; मादृक् (mādr̥k) - like me; पृथिव्याम् (pr̥thivyām) - on earth; अस्ति (asti) - is; केशव (kēśava) - Keshava;]
I will again say what has already been said, Janardana, speaking openly: what married woman like me is there on earth, Keshava? (5-80-20)
सुता द्रुपदराजस्य वेदिमध्यात्समुत्थिता। धृष्टद्युम्नस्य भगिनी तव कृष्ण प्रिया सखी ॥५-८०-२१॥
sutā drupadarājasya vēdimadhyātsamutthitā। dhr̥ṣṭadyumnasya bhaginī tava kr̥ṣṇa priyā sakhī ॥5-80-21॥
[सुता (sutā) - daughter; द्रुपदराजस्य (drupadarājasya) - of King Drupada; वेदिमध्यात् (vēdimadhyāt) - from the midst of the sacrificial altar; समुत्थिता (samutthitā) - arisen; धृष्टद्युम्नस्य (dhr̥ṣṭadyumnasya) - of Dhṛṣṭadyumna; भगिनी (bhaginī) - sister; त्व (tva) - your; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; प्रिया (priyā) - beloved; सखी (sakhī) - friend;]
She is the daughter of King Drupada, arisen from the midst of the sacrificial altar, the sister of Dhṛṣṭadyumna, your beloved friend, Kṛṣṇa. (5-80-21)
आजमीढकुलं प्राप्ता स्नुषा पाण्डोर्महात्मनः। महिषी पाण्डुपुत्राणां पञ्चेन्द्रसमवर्चसाम् ॥५-८०-२२॥
ājamīḍhakulaṁ prāptā snuṣā pāṇḍōrmahātmanaḥ। mahiṣī pāṇḍuputrāṇāṁ pañcēndrasamavarcasām ॥5-80-22॥
[आजमीढकुलं (ājamīḍhakulaṁ) - into the Ājamīḍha lineage; प्राप्ता (prāptā) - has entered; स्नुषा (snuṣā) - as the daughter-in-law; पाण्डोर् (pāṇḍōr) - of Pāṇḍu; महात्मनः (mahātmanaḥ) - the great-souled; महिषी (mahiṣī) - the wife; पाण्डुपुत्राणां (pāṇḍuputrāṇāṁ) - of the sons of Pāṇḍu; पञ्चेन्द्रसमवर्चसाम् (pañcēndrasamavarcasām) - who are as radiant as five Indras;]
She has entered the house of Ājamīḍha’s line as the daughter-in-law of great-souled Pāṇḍu, the wife of the sons of Pāṇḍu, who are as radiant as five Indras. (5-80-22)
सुता मे पञ्चभिर्वीरैः पञ्च जाता महारथाः। अभिमन्युर्यथा कृष्ण तथा ते तव धर्मतः ॥५-८०-२३॥
sutā mē pañcabhirvīraiḥ pañca jātā mahārathāḥ। abhimanyuryathā kr̥ṣṇa tathā tē tava dharmataḥ ॥5-80-23॥
[सुता (sutā) - sons; मे (mē) - my; पञ्चभिः वीरैः (pañcabhiḥ vīraiḥ) - by the five heroes; पञ्च (pañca) - five; जाता (jātā) - have been born; महारथाः (mahārathāḥ) - great warriors; अभिमन्युः (abhimanyuḥ) - Abhimanyu; यथा (yathā) - just as; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; तथा (tathā) - so; ते (tē) - yours; तव (tava) - your; धर्मतः (dharmataḥ) - lawfully;]
My five sons, born of the five heroic great warriors, are all great chariot fighters—just as Abhimanyu is yours by Kṛṣṇa in rightful wedlock, so are they rightfully yours. (5-80-23)
साहं केशग्रहं प्राप्ता परिक्लिष्टा सभां गता। पश्यतां पाण्डुपुत्राणां त्वयि जीवति केशव ॥५-८०-२४॥
sāhaṁ kēśagrahaṁ prāptā parikliṣṭā sabhāṁ gatā। paśyatāṁ pāṇḍuputrāṇāṁ tvayi jīvati kēśava ॥5-80-24॥
[सा अहम् (sā aham) - I, that very woman; केशग्रहम् प्राप्ता (kēśagraham prāptā) - having been dragged by the hair; परिक्लिष्टा (parikliṣṭā) - tormented; सभाम् गता (sabhām gatā) - having come into the assembly; पश्यताम् पाण्डुपुत्राणाम् (paśyatām pāṇḍuputrāṇām) - while the sons of Pandu looked on; त्वयि जीवति केशव (tvayi jīvati kēśava) - while you, Keshava, are alive;]
I, that very woman, tormented and dragged by the hair into the assembly while the sons of Pandu looked on, while you, Keshava, are still alive— (5-80-24)
जीवत्सु कौरवेयेषु पाञ्चालेष्वथ वृष्णिषु। दासीभूतास्मि पापानां सभामध्ये व्यवस्थिता ॥५-८०-२५॥
jīvatsu kauravēyēṣu pāñcālēṣvatha vr̥ṣṇiṣu। dāsībhūtāsmi pāpānāṁ sabhāmadhyē vyavasthitā ॥5-80-25॥
[जीवत्सु (jīvatsu) - while living; कौरवेयेषु (kauravēyēṣu) - the sons of Dhritarashtra; पाञ्चालेषु (pāñcālēṣu) - the sons of Drupada; अथ (atha) - and; वृष्णिषु (vr̥ṣṇiṣu) - the Vrishni clan; दासीभूता (dāsībhūtā) - having become a slave; अस्मि (asmi) - I am; पापानाम् (pāpānām) - of the wicked; सभा मध्ये (sabhā madhyē) - in the middle of the assembly; व्यवस्थिता (vyavasthitā) - placed;]
While the sons of Dhritarashtra, the sons of Drupada, and the Vrishnis are still alive, I have become a slave to the wicked and am placed in the middle of the assembly. (5-80-25)
निरामर्षेष्वचेष्टेषु प्रेक्षमाणेषु पाण्डुषु। त्राहि मामिति गोविन्द मनसा काङ्क्षितोऽसि मे ॥५-८०-२६॥
nirāmarṣēṣvacēṣṭēṣu prēkṣamāṇēṣu pāṇḍuṣu। trāhi māmiti gōvinda manasā kāṅkṣitō’si mē ॥5-80-26॥
[निरामर्षेषु (nirāmarṣēṣu) - among those without compassion; अचेष्टेषु (acēṣṭēṣu) - unresponsive; प्रेक्षमाणेषु (prēkṣamāṇēṣu) - though the Pāṇḍavas were looking on; पाण्डुषु (pāṇḍuṣu) - at the Pāṇḍavas; त्राहि माम् (trāhi mām) - save me; इति (iti) - thus; गोविन्द (gōvinda) - Govinda; मनसा (manasā) - in my mind; काङ्क्षितः (kāṅkṣitaḥ) - you were yearned for; असि (asi) - are; मे (mē) - by me;]
While the Pāṇḍavas, unfeeling and motionless, only looked on, I thought in my mind, "Govinda, save me!" and longed for you. (5-80-26)
यत्र मां भगवान्राजा श्वशुरो वाक्यमब्रवीत्। वरं वृणीष्व पाञ्चालि वरार्हासि मतासि मे ॥५-८०-२७॥
yatra māṁ bhagavānrājā śvaśurō vākyamabravīt। varaṁ vr̥ṇīṣva pāñcāli varārhāsi matāsi mē ॥5-80-27॥
[यत्र (yatra) - when; माम् (mām) - to me; भगवान् राजा (bhagavān rājā) - the venerable king; श्वशुरः (śvaśuraḥ) - father-in-law; वाक्यम् अब्रवीत् (vākyam abravīt) - spoke these words; वरम् वृणीष्व (varam vr̥ṇīṣva) - choose a boon; पाञ्चालि (pāñcāli) - Pāñcālī; वर-अर्हा- असि (vara-arhā- asi) - you are worthy of a boon; मत- असि मे (mata- asi mē) - you are dear to me;]
When that venerable king, my father-in-law, spoke to me, saying, 'Choose a boon, Pāñcālī—you are worthy of a boon and dear to me'... (5-80-27)
अदासाः पाण्डवाः सन्तु सरथाः सायुधा इति। मयोक्ते यत्र निर्मुक्ता वनवासाय केशव ॥५-८०-२८॥
adāsāḥ pāṇḍavāḥ santu sarathāḥ sāyudhā iti। mayōktē yatra nirmuktā vanavāsāya kēśava ॥5-80-28॥
[अदासाः (adāsāḥ) - not enslaved; पाण्डवाः (pāṇḍavāḥ) - the Pāṇḍavas; सन्तु (santu) - should be; सरथाः (sarathāḥ) - with their chariots; सायुधाः (sāyudhāḥ) - armed; इति (iti) - thus; मया (mayā) - by me; उक्ते (uktē) - having said; यत्र (yatra) - when; निर्मुक्ता (nirmuktā) - sent forth; वनवासाय (vanavāsāya) - to the forest exile; केशव (kēśava) - Keśava;]
When I said, 'The Pāṇḍavas should not be enslaved, but should depart armed and with their chariots,' Keśava, it was then that they were sent off to the forest exile. (5-80-28)
एवंविधानां दुःखानामभिज्ञोऽसि जनार्दन। त्राहि मां पुण्डरीकाक्ष सभर्तृज्ञातिबान्धवाम् ॥५-८०-२९॥
ēvaṁvidhānāṁ duḥkhānāmabhijñō’si janārdana। trāhi māṁ puṇḍarīkākṣa sabhartr̥jñātibāndhavām ॥5-80-29॥
[एवंविधानां (ēvaṁvidhānāṁ) - of such kinds; दुःखानाम् (duḥkhānām) - of sufferings; अभिज्ञः (abhijñaḥ) - knower; असि (asi) - you are; जनार्दन (janārdana) - Janardana; त्राहि (trāhi) - protect; माम् (mām) - me; पुण्डरीकाक्ष (puṇḍarīkākṣa) - Pundarikaksha; सभर्तृ-ज्ञाति-बान्धवाम् (sabhartr̥-jñāti-bāndhavām) - with husband, kinsmen, and family;]
Janardana, you know about such kinds of suffering; protect me, Pundarikaksha, along with my husband, relatives, and family. (5-80-29)
नन्वहं कृष्ण भीष्मस्य धृतराष्ट्रस्य चोभयोः। स्नुषा भवामि धर्मेण साहं दासीकृताभवम् ॥५-८०-३०॥
nanvahaṁ kr̥ṣṇa bhīṣmasya dhr̥tarāṣṭrasya cōbhayōḥ। snuṣā bhavāmi dharmēṇa sāhaṁ dāsīkr̥tābhavam ॥5-80-30॥
[ननु (nanu) - surely; अहम् (aham) - I; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; भीष्मस्य (bhīṣmasya) - of Bhīṣma; धृतराष्ट्रस्य (dhr̥tarāṣṭrasya) - of Dhṛtarāṣṭra; च (ca) - and; उभयोः (ubhayōḥ) - of both; स्नुषा (snuṣā) - daughter-in-law; भवामि (bhavāmi) - I am; धर्मेण (dharmēṇa) - by law; सा (sā) - I myself; अहम् (aham) - I; दासीकृता (dāsīkr̥tā) - made a slave; अभवम् (abhavam) - have become;]
Surely, Kṛṣṇa, I am the lawful daughter-in-law of both Bhīṣma and Dhṛtarāṣṭra; yet I have been made a slave. (5-80-30)
धिग्बलं भीमसेनस्य धिक्पार्थस्य धनुष्मताम्। यत्र दुर्योधनः कृष्ण मुहूर्तमपि जीवति ॥५-८०-३१॥
dhigbalaṁ bhīmasēnasya dhikpārthasya dhanuṣmatām। yatra duryōdhanaḥ kr̥ṣṇa muhūrtamapi jīvati ॥5-80-31॥
[धिक् (dhik) - shame on; बलम् (balam) - the strength; भीमसेनस्य (bhīmasēnasya) - of Bhimasena; धिक् (dhik) - shame on; पार्थस्य (pārthasya) - of Arjuna; धनुष्मताम् (dhanuṣmatām) - the wielder of the bow; यत्र (yatra) - when; दुर्योधनः (duryōdhanaḥ) - Duryodhana; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; मुहूर्तम् (muhūrtam) - even for a moment; अपि (api) - even; जीवति (jīvati) - lives;]
Shame on the strength of Bhimasena, shame on Arjuna, wielder of the bow, when Duryodhana, Kṛṣṇa, still lives even for a moment. (5-80-31)
यदि तेऽहमनुग्राह्या यदि तेऽस्ति कृपा मयि। धार्तराष्ट्रेषु वै कोपः सर्वः कृष्ण विधीयताम् ॥५-८०-३२॥
yadi tē’hamanugrāhyā yadi tē’sti kr̥pā mayi। dhārtarāṣṭrēṣu vai kōpaḥ sarvaḥ kr̥ṣṇa vidhīyatām ॥5-80-32॥
[यदि (yadi) - if; ते (tē) - by you; अहम् (aham) - I; अनुग्राह्या (anugrāhyā) - worthy of compassion; यदि (yadi) - if; ते (tē) - you; अस्ति (asti) - have; कृपा (kr̥pā) - pity; मयि (mayi) - for me; धार्तराष्ट्रेषु (dhārtarāṣṭrēṣu) - on the sons of Dhritarashtra; वै (vai) - indeed; कोपः (kōpaḥ) - anger; सर्वः (sarvaḥ) - all; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Krishna; विधीयताम् (vidhīyatām) - be directed;]
If I am worthy of your compassion, if you have any pity for me, Krishna, let all your anger be directed against the sons of Dhritarashtra. (5-80-32)
इत्युक्त्वा मृदुसंहारं वृजिनाग्रं सुदर्शनम्। सुनीलमसितापाङ्गी पुण्यगन्धाधिवासितम् ॥५-८०-३३॥
ityuktvā mr̥dusaṁhāraṁ vr̥jināgraṁ sudarśanam। sunīlamasitāpāṅgī puṇyagandhādhivāsitam ॥5-80-33॥
[इति उक्त्वा (iti uktvā) - having said this; मृदु संहारम् (mr̥du saṁhāram) - gentle in destruction; वृजिन अग्रम् (vr̥jina agram) - foremost in wrongdoing; सुदर्शनम् (sudarśanam) - very beautiful; सुनीलम् (sunīlam) - of deep blue; असित अपाङ्गी (asita apāṅgī) - with dark side-glances; पुण्य गन्ध अधिवासितम् (puṇya gandha adhivāsitam) - perfumed with sacred fragrance;]
Having spoken thus—her hair, gentle in its loosening, foremost in its entanglement, very beautiful, deep blue in hue, with dark side-glances, and perfumed with sacred fragrance— (5-80-33)
सर्वलक्षणसम्पन्नं महाभुजगवर्चसम्। केशपक्षं वरारोहा गृह्य सव्येन पाणिना ॥५-८०-३४॥
sarvalakṣaṇasampannaṁ mahābhujagavarcasam। kēśapakṣaṁ varārōhā gr̥hya savyēna pāṇinā ॥5-80-34॥
[सर्वलक्षणसम्पन्नं (sarvalakṣaṇasampannaṁ) - endowed with all auspicious marks; महाभुजगवर्चसम् (mahābhujagavarcasam) - resembling a great serpent in radiance; केशपक्षं (kēśapakṣaṁ) - a mass of hair; वरारोहा (varārōhā) - the noble lady; गृह्य (gr̥hya) - having taken; सव्येन पाणिना (savyēna pāṇinā) - with her left hand;]
The noble lady, endowed with all auspicious marks and shining like a mighty serpent, took up the mass of hair with her left hand. (5-80-34)
पद्माक्षी पुण्डरीकाक्षमुपेत्य गजगामिनी। अश्रुपूर्णेक्षणा कृष्णा कृष्णं वचनमब्रवीत् ॥५-८०-३५॥
padmākṣī puṇḍarīkākṣamupētya gajagāminī। aśrupūrṇēkṣaṇā kr̥ṣṇā kr̥ṣṇaṁ vacanamabravīt ॥5-80-35॥
[पद्माक्षी (padmākṣī) - the lotus-eyed woman; पुण्डरीकाक्षम् (puṇḍarīkākṣam) - to the lotus-eyed one; उपेत्य (upētya) - approaching; गजगामिनी (gajagāminī) - walking like an elephant; अश्रुपूर्णेक्षणा (aśrupūrṇēkṣaṇā) - her eyes filled with tears; कृष्णा (kr̥ṣṇā) - Kṛṣṇā (Draupadī); कृष्णम् (kr̥ṣṇam) - to Kṛṣṇa; वचनम् अब्रवीत् (vacanam abravīt) - spoke these words;]
The lotus-eyed Kṛṣṇā, walking with the gait of an elephant and her eyes filled with tears, approached the lotus-eyed Kṛṣṇa and spoke these words: (5-80-35)
अयं ते पुण्डरीकाक्ष दुःशासनकरोद्धृतः। स्मर्तव्यः सर्वकालेषु परेषां सन्धिमिच्छता ॥५-८०-३६॥
ayaṁ tē puṇḍarīkākṣa duḥśāsanakarōddhr̥taḥ। smartavyaḥ sarvakālēṣu parēṣāṁ sandhimicchatā ॥5-80-36॥
[अयं (ayaṁ) - this; ते (tē) - to you; पुण्डरीकाक्ष (puṇḍarīkākṣa) - O lotus-eyed one; दुःशासनकरोद्धृतः (duḥśāsanakarōddhr̥taḥ) - having been seized by Duḥśāsana's hands; स्मर्तव्यः (smartavyaḥ) - should be remembered; सर्वकालेषु (sarvakālēṣu) - at all times; परेषां (parēṣāṁ) - by those of others; सन्धिम् (sandhim) - peace; इच्छता (icchatā) - by one wishing;]
O lotus-eyed one, this act—having been seized by Duḥśāsana's hands—should be remembered by you at all times by anyone wishing for peace with others. (5-80-36)
यदि भीमार्जुनौ कृष्ण कृपणौ सन्धिकामुकौ। पिता मे योत्स्यते वृद्धः सह पुत्रैर्महारथैः ॥५-८०-३७॥
yadi bhīmārjunau kr̥ṣṇa kr̥paṇau sandhikāmukau। pitā mē yōtsyatē vr̥ddhaḥ saha putrairmahārathaiḥ ॥5-80-37॥
[यदि (yadi) - if; भीमार्जुनौ (bhīmārjunau) - Bhīma and Arjuna; कृष्ण (kr̥ṣṇa) - Kṛṣṇa; कृपणौ (kr̥paṇau) - are weak; सन्धि-कामुकौ (sandhi-kāmukau) - eager for peace; पिता मे (pitā mē) - my father; योत्स्यते (yōtsyatē) - will fight; वृद्धः (vr̥ddhaḥ) - an old man; सह पुत्रैः (saha putraiḥ) - with his sons; महारथैः (mahārathaiḥ) - great chariot-warriors;]
If Bhīma, Arjuna, and Kṛṣṇa are weak and eager for peace, then my old father will fight, together with his sons who are great warriors. (5-80-37)
पञ्च चैव महावीर्याः पुत्रा मे मधुसूदन। अभिमन्युं पुरस्कृत्य योत्स्यन्ति कुरुभिः सह ॥५-८०-३८॥
pañca caiva mahāvīryāḥ putrā mē madhusūdana। abhimanyuṁ puraskr̥tya yōtsyanti kurubhiḥ saha ॥5-80-38॥
[पञ्च (pañca) - five; च (ca) - and; एव (ēva) - indeed; महावीर्याः (mahāvīryāḥ) - of great valor; पुत्राः (putrāḥ) - sons; मे (mē) - my; मधुसूदन (madhusūdana) - Madhusudana; अभिमन्युं (abhimanyuṁ) - Abhimanyu; पुरस्कृत्य (puraskr̥tya) - with Abhimanyu at the front; योत्स्यन्ति (yōtsyanti) - will fight; कुरुभिः (kurubhiḥ) - with the Kurus; सह (saha) - together with;]
And, Madhusudana, my five sons, all of great valor, will fight alongside Abhimanyu at the front, together with the Kurus. (5-80-38)
दुःशासनभुजं श्यामं सञ्छिन्नं पांसुगुण्ठितम्। यद्यहं तं न पश्यामि का शान्तिर्हृदयस्य मे ॥५-८०-३९॥
duḥśāsanabhujaṁ śyāmaṁ sañchinnaṁ pāṁsuguṇṭhitam। yadyahaṁ taṁ na paśyāmi kā śāntirhr̥dayasya mē ॥5-80-39॥
[दुःशासनभुजं (duḥśāsanabhujaṁ) - the arm of Duḥśāsana; श्यामं (śyāmaṁ) - dark; सञ्छिन्नं (sañchinnaṁ) - severed; पांसुगुण्ठितम् (pāṁsuguṇṭhitam) - covered with dust; यदि (yadi) - if; अहं (ahaṁ) - I; तं (taṁ) - him; न पश्यामि (na paśyāmi) - do not see; का शान्तिः (kā śāntiḥ) - what peace; हृदयस्य मे (hr̥dayasya mē) - for my heart;]
If I do not see the dark, severed, dust-covered arm of Duḥśāsana, what peace is there for my heart? (5-80-39)
त्रयोदश हि वर्षाणि प्रतीक्षन्त्या गतानि मे। निधाय हृदये मन्युं प्रदीप्तमिव पावकम् ॥५-८०-४०॥
trayōdaśa hi varṣāṇi pratīkṣantyā gatāni mē। nidhāya hr̥dayē manyuṁ pradīptamiva pāvakam ॥5-80-40॥
[त्रयोदश (trayōdaśa) - thirteen; हि (hi) - indeed; वर्षाणि (varṣāṇi) - years; प्रतीक्षन्त्याः (pratīkṣantyāḥ) - for me waiting; गतानि (gatāni) - have passed; मे (mē) - my; निधाय (nidhāya) - having placed; हृदये (hr̥dayē) - in my heart; मन्यम् (manyam) - anger; प्रदीप्तम् (pradīptam) - blazing; इव (iva) - like; पावकम् (pāvakam) - fire;]
For thirteen years, as I waited, time has passed for me, keeping anger in my heart like a blazing fire. (5-80-40)
विदीर्यते मे हृदयं भीमवाक्षल्यपीडितम्। योऽयमद्य महाबाहुर्धर्मं समनुपश्यति ॥५-८०-४१॥
vidīryatē mē hr̥dayaṁ bhīmavākṣalyapīḍitam। yō’yamadya mahābāhurdharmaṁ samanupaśyati ॥5-80-41॥
[विदीर्यते (vidīryatē) - is being torn apart; मे (mē) - my; हृदयं (hr̥dayaṁ) - heart; भीमवाक्षल्यपीडितम् (bhīmavākṣalyapīḍitam) - afflicted by Bhīma’s harshness; यः अयम् (yaḥ ayam) - this one here; अद्य (adya) - today; महाबाहुः (mahābāhuḥ) - the mighty-armed; धर्मम् (dharmam) - duty; समनुपश्यति (samanupaśyati) - considers;]
My heart, afflicted by Bhīma’s harshness, is being torn apart, seeing this mighty-armed one today contemplate what is right. (5-80-41)
इत्युक्त्वा बाष्पसन्नेन कण्ठेनायतलोचना। रुरोद कृष्णा सोत्कम्पं सस्वरं बाष्पगद्गदम् ॥५-८०-४२॥
ityuktvā bāṣpasannēna kaṇṭhēnāyatalōcanā। rurōda kr̥ṣṇā sōtkampaṁ sasvaraṁ bāṣpagadgadam ॥5-80-42॥
[इति उक्त्वा (iti uktvā) - having said this; बाष्पसन्नेन कण्ठेन (bāṣpasannēna kaṇṭhēna) - with a throat choked by tears; आयतलोचना (āyatalōcanā) - the wide-eyed one; रुरोद (rurōda) - wept; कृष्णा (kr̥ṣṇā) - Kṛṣṇā (Draupadī); सोत्कम्पम् (sōtkampam) - trembling; सस्वरम् (sasvaram) - with a sound; बाष्प गद्गदम् (bāṣpa gadgadam) - her voice faltering with tears;]
Having said this, Kṛṣṇā, her throat choked by tears, wide-eyed, wept, her voice trembling, faltering with emotion and heavy with tears. (5-80-42)
स्तनौ पीनायतश्रोणी सहितावभिवर्षती। द्रवीभूतमिवात्युष्णमुत्सृजद्वारि नेत्रजम् ॥५-८०-४३॥
stanau pīnāyataśrōṇī sahitāvabhivarṣatī। dravībhūtamivātyuṣṇamutsr̥jadvāri nētrajam ॥5-80-43॥
[स्तनौ (stanau) - her breasts; पीन (pīna) - full; आयतश्रोणी (āyataśrōṇī) - with broad hips; सहितौ (sahitau) - together; अभिवर्षती (abhivarṣatī) - showering down; द्रवी-भूतम् इव (dravī-bhūtam iva) - as if melted; अत्युष्णम् (atyuṣṇam) - very hot; उत्सृजत् (utsr̥jat) - she shed; वारि (vāri) - tears; नेत्रजम् (nētrajam) - born from the eyes;]
Her full breasts and broad hips trembling together, she shed tears from her eyes, very hot, as if melted. (5-80-43)
तामुवाच महाबाहुः केशवः परिसान्त्वयन्। अचिराद्द्रक्ष्यसे कृष्णे रुदतीर्भरतस्त्रियः ॥५-८०-४४॥
tāmuvāca mahābāhuḥ kēśavaḥ parisāntvayan। acirāddrakṣyasē kr̥ṣṇē rudatīrbharatastriyaḥ ॥5-80-44॥
[ताम् (tām) - to her; उवाच (uvāca) - said; महाबाहुः (mahābāhuḥ) - the mighty-armed; केशवः (kēśavaḥ) - Keśava; परिसान्त्वयन् (parisāntvayan) - soothing; अचिरात् (acirāt) - soon; द्रक्ष्यसे (drakṣyasē) - you will see; कृष्णे (kr̥ṣṇē) - O Kṛṣṇā; रुदतीः (rudatīḥ) - weeping; भरत-स्त्रियः (bharata-striyaḥ) - the women of the Bhāratas;]
Keśava, the mighty-armed, soothing her, said, "O Kṛṣṇā, soon you will see the women of the Bhāratas weeping." (5-80-44)
एवं ता भीरु रोत्स्यन्ति निहतज्ञातिबान्धवाः। हतमित्रा हतबला येषां क्रुद्धासि भामिनि ॥५-८०-४५॥
ēvaṁ tā bhīru rōtsyanti nihatajñātibāndhavāḥ। hatamitrā hatabalā yēṣāṁ kruddhāsi bhāmini ॥5-80-45॥
[एवं (ēvaṁ) - thus; ता (tā) - they; भीरु (bhīru) - timid one; रोत्स्यन्ति (rōtsyanti) - will weep; निहतज्ञातिबान्धवाः (nihatajñātibāndhavāḥ) - with their relatives and kinsmen slain; हतमित्रा (hatamitrā) - with their friends killed; हतबला (hatabalā) - their protectors killed; येषां (yēṣāṁ) - whose; क्रुद्धासि (kruddhāsi) - you are angry; भामिनि (bhāmini) - impetuous lady;]
Thus, those women, timid one, whose relatives and kinsmen have been slain, whose friends and protectors have been killed, against whom you are angry, will weep. (5-80-45)
अहं च तत्करिष्यामि भीमार्जुनयमैः सह। युधिष्ठिरनियोगेन दैवाच्च विधिनिर्मितात् ॥५-८०-४६॥
ahaṁ ca tatkariṣyāmi bhīmārjunayamaiḥ saha। yudhiṣṭhiraniyōgēna daivācca vidhinirmitāt ॥5-80-46॥
[अहं (ahaṁ) - I; च (ca) - also; तत् (tat) - that; करिष्यामि (kariṣyāmi) - will do; भीम-अर्जुन-यमैः (bhīma-arjuna-yamaiḥ) - with Bhīma, Arjuna, and Yama (i.e., with Bhīma, Arjuna, and Yudhiṣṭhira); सह (saha) - together; युधिष्ठिर-नियोगेन (yudhiṣṭhira-niyōgēna) - by Yudhiṣṭhira's command; दैवात् (daivāt) - by fate; च (ca) - and; विधि-निर्मितात् (vidhi-nirmitāt) - determined by destiny;]
I too will do that, together with Bhīma, Arjuna, and Yudhiṣṭhira, by Yudhiṣṭhira's command and through fate, as ordained by destiny. (5-80-46)
धार्तराष्ट्राः कालपक्वा न चेच्छृण्वन्ति मे वचः। शेष्यन्ते निहता भूमौ श्वशृगालादनीकृताः ॥५-८०-४७॥
dhārtarāṣṭrāḥ kālapakvā na cēcchr̥ṇvanti mē vacaḥ। śēṣyantē nihatā bhūmau śvaśr̥gālādanīkr̥tāḥ ॥5-80-47॥
[धार्तराष्ट्राः (dhārtarāṣṭrāḥ) - the sons of Dhṛtarāṣṭra; कालपक्वाः (kālapakvāḥ) - ripe through time; न च (na ca) - and not; इच्छृण्वन्ति (icchr̥ṇvanti) - listen; मे (mē) - to my; वचः (vacaḥ) - words; शेष्यन्ते (śēṣyantē) - they will remain; निहताः (nihatāḥ) - killed; भूमौ (bhūmau) - on the ground; श्वशृगालात् (śvaśr̥gālāt) - by dogs and jackals; अनीकृताः (anīkr̥tāḥ) - treated as food;]
The sons of Dhṛtarāṣṭra, whose time has come, do not listen to my words; they will lie slain on the ground, left as food for dogs and jackals. (5-80-47)
चलेद्धि हिमवाञ्शैलो मेदिनी शतधा भवेत्। द्यौः पतेच्च सनक्षत्रा न मे मोघं वचो भवेत् ॥५-८०-४८॥
calēddhi himavāñśailō mēdinī śatadhā bhavēt। dyauḥ patēcca sanakṣatrā na mē mōghaṁ vacō bhavēt ॥5-80-48॥
[चलेत् (calēt) - may move; हि (hi) - indeed; हिमवान् शैलः (himavān śailaḥ) - the Himavat mountain; मदिनी (madinī) - the earth; शतधा (śatadhā) - into a hundred pieces; भवेत् (bhavēt) - may become; द्यौः (dyauḥ) - the sky; पतेत् (patēt) - may fall; च (ca) - and; सनक्षत्रा (sanakṣatrā) - with its stars; न (na) - not; मे (mē) - my; मोघं (mōghaṁ) - in vain; वचः (vacaḥ) - word; भवेत् (bhavēt) - may be;]
The Himavat mountain might move, the earth might be shattered into a hundred pieces, the sky with its stars might fall, but my word shall not be in vain. (5-80-48)
सत्यं ते प्रतिजानामि कृष्णे बाष्पो निगृह्यताम्। हतामित्राञ्श्रिया युक्तानचिराद्द्रक्ष्यसे पतीन् ॥५-८०-४९॥
satyaṁ tē pratijānāmi kr̥ṣṇē bāṣpō nigr̥hyatām। hatāmitrāñśriyā yuktānacirāddrakṣyasē patīn ॥5-80-49॥
[सत्यं (satyaṁ) - truly; ते (tē) - to you; प्रतिजानामि (pratijānāmi) - I promise; कृष्णे (kr̥ṣṇē) - Kṛṣṇā; बाष्पः (bāṣpaḥ) - tears; निगृह्यताम् (nigr̥hyatām) - should be restrained; हतामित्रान् (hatāmitrān) - whose enemies are slain; श्रिया (śriyā) - with splendor; युक्तान् (yuktān) - endowed; अचिरात् (acirāt) - soon; द्रक्ष्यसे (drakṣyasē) - you will see; पतीन् (patīn) - your husbands;]
Truly, Kṛṣṇā, I promise you—hold back your tears; soon you will see your husbands, resplendent and triumphant over their slain foes. (5-80-49)