05.101
नारद उवाच॥
nārada uvāca॥
[नारद (nārada) - Nārada; उवाच (uvāca) - said;]
Nārada said:
इयं भोगवती नाम पुरी वासुकिपालिता। यादृशी देवराजस्य पुरीवर्यामरावती ॥५-१०१-१॥
iyaṁ bhōgavatī nāma purī vāsukipālitā। yādr̥śī dēvarājasya purīvaryāmarāvatī ॥5-101-1॥
[इयं (iyaṁ) - this; भोगवती (bhōgavatī) - Bhogavati; नाम (nāma) - named; पुरी (purī) - city; वासुकि-पालिता (vāsuki-pālitā) - governed by Vasuki; यादृशी (yādr̥śī) - such as; देवराजस्य (dēvarājasya) - of the lord of the gods; पुरी-वर्या (purī-varyā) - lofty city; अमरावती (amarāvatī) - Amaravati;]
This city, named Bhogavati, is governed by Vasuki; it is as splendid as Amaravati, the lofty city of the lord of the gods. (5-101-1)
एष शेषः स्थितो नागो येनेयं धार्यते सदा। तपसा लोकमुख्येन प्रभावमहता मही ॥५-१०१-२॥
ēṣa śēṣaḥ sthitō nāgō yēnēyaṁ dhāryatē sadā। tapasā lōkamukhyēna prabhāvamahatā mahī ॥5-101-2॥
[एषः (ēṣaḥ) - this one; शेषः (śēṣaḥ) - Śeṣa; स्थितः (sthitaḥ) - stands; नागः (nāgaḥ) - serpent; येन (yēna) - by whom; इयम् (iyam) - this; धार्यते (dhāryatē) - is supported; सदा (sadā) - always; तपसा (tapasā) - by ascetic power; लोकमुख्येन (lōkamukhyēna) - by the foremost among beings; प्रभावमहता (prabhāvamahatā) - with great might; मही (mahī) - the earth;]
This is Śeṣa, the serpent who always stands here, by whom the earth is ever supported through the ascetic power and great might of that foremost being. (5-101-2)
श्वेतोच्चयनिभाकारो नानाविधविभूषणः। सहस्रं धारयन्मूर्ध्नां ज्वालाजिह्वो महाबलः ॥५-१०१-३॥
śvētōccayanibhākārō nānāvidhavibhūṣaṇaḥ। sahasraṁ dhārayanmūrdhnāṁ jvālājihvō mahābalaḥ ॥5-101-3॥
[श्वेतोच्चय-निभ आकृतिः (śvētōccaya-nibha ākr̥tiḥ) - having the appearance of a white mass; नानाविध-विभूषणः (nānāvidha-vibhūṣaṇaḥ) - adorned with various ornaments; सहस्रं धारयन् मूर्ध्नाम् (sahasraṁ dhārayan mūrdhnām) - bearing a thousand heads; ज्वालाजिह्वः (jvālājihvaḥ) - with a tongue of flame; महाबलः (mahābalaḥ) - of great strength;]
Shesha is of the appearance of a white mass, adorned with various ornaments, bearing a thousand heads, flame-tongued, and immensely strong. (5-101-3)
इह नानाविधाकारा नानाविधविभूषणाः। सुरसायाः सुता नागा निवसन्ति गतव्यथाः ॥५-१०१-४॥
iha nānāvidhākārā nānāvidhavibhūṣaṇāḥ। surasāyāḥ sutā nāgā nivasanti gatavyathāḥ ॥5-101-4॥
[इह (iha) - here; नानाविधाकारा (nānāvidhākārā) - of diverse forms; नानाविधविभूषणाः (nānāvidhavibhūṣaṇāḥ) - adorned with various ornaments; सुरसायाः (surasāyāḥ) - of Surasā; सुता (sutā) - children; नागाः (nāgāḥ) - nāgas; निवसन्ति (nivasanti) - dwell; गतव्यथाः (gatavyathāḥ) - free from distress;]
Here dwell the nāgas, children of Surasā, adorned with diverse forms and various ornaments, free from distress. (5-101-4)
मणिस्वस्तिकचक्राङ्काः कमण्डलुकलक्षणाः। सहस्रसङ्ख्या बलिनः सर्वे रौद्राः स्वभावतः ॥५-१०१-५॥
maṇisvastikacakrāṅkāḥ kamaṇḍalukalakṣaṇāḥ। sahasrasaṅkhyā balinaḥ sarvē raudrāḥ svabhāvataḥ ॥5-101-5॥
[मणिस्वस्तिकचक्राङ्काः (maṇisvastikacakrāṅkāḥ) - marked with jewels, svastikas, and wheels; कमण्डलुकलक्षणाः (kamaṇḍalukalakṣaṇāḥ) - bearing the symbol of a waterpot; सहस्रसङ्ख्या (sahasrasaṅkhyā) - numbering in the thousands; बलिनः (balinaḥ) - powerful; सर्वे (sarvē) - all; रौद्राः (raudrāḥ) - fierce; स्वभावतः (svabhāvataḥ) - by nature;]
All of them are naturally fierce and powerful, marked with jewels, svastikas, and wheels, bearing the symbol of a waterpot, and numbering in the thousands. (5-101-5)
सहस्रशिरसः केचित्केचित्पञ्चशताननाः। शतशीर्षास्तथा केचित्केचित्त्रिशिरसोऽपि च ॥५-१०१-६॥
sahasraśirasaḥ kēcitkēcitpañcaśatānanāḥ। śataśīrṣāstathā kēcitkēcittriśirasō’pi ca ॥5-101-6॥
[सहस्रशिरसः (sahasraśirasaḥ) - having a thousand heads; केचित् (kēcit) - some; केचित् (kēcit) - some; पञ्चशत-आननाः (pañcaśata-ānanāḥ) - with five hundred faces; शतशीर्षाः (śataśīrṣāḥ) - those with a hundred heads; तथा (tathā) - also; केचित् (kēcit) - some; केचित् (kēcit) - some; त्रिशिरसः अपि च (triśirasaḥ api ca) - and even some with three heads;]
Some of them had a thousand heads, some had five hundred faces, others had a hundred heads, and some even had three heads. (5-101-6)
द्विपञ्चशिरसः केचित्केचित्सप्तमुखास्तथा। महाभोगा महाकायाः पर्वताभोगभोगिनः ॥५-१०१-७॥
dvipañcaśirasaḥ kēcitkēcitsaptamukhāstathā। mahābhōgā mahākāyāḥ parvatābhōgabhōginaḥ ॥5-101-7॥
[द्विपञ्चशिरसः (dvipañcaśirasaḥ) - some with two or five heads; केचित् (kēcit) - some; केचित् (kēcit) - others; सप्तमुखाः (saptamukhāḥ) - with seven faces; तथा (tathā) - also; महाभोगाः (mahābhōgāḥ) - with massive coils; महाकायाः (mahākāyāḥ) - with huge bodies; पर्वताभोगभोगिनः (parvatābhōgabhōginaḥ) - serpents whose bodies resemble mountains;]
Some had two or five heads, some had seven faces; they had immense coils and massive bodies, these serpents whose forms resembled mountains. (5-101-7)
बहूनीह सहस्राणि प्रयुतान्यर्बुदानि च। नागानामेकवंशानां यथाश्रेष्ठांस्तु मे शृणु ॥५-१०१-८॥
bahūnīha sahasrāṇi prayutānyarbudāni ca। nāgānāmēkavaṁśānāṁ yathāśrēṣṭhāṁstu mē śr̥ṇu ॥5-101-8॥
[बहूनि (bahūni) - many; इह (iha) - here; सहस्राणि (sahasrāṇi) - thousands; प्रयुतान्य् (prayutāny) - tens of millions; अर्बुदानि (arbudāni) - hundred millions; च (ca) - and; नागानाम् (nāgānām) - of nāgas; एकवंशानाम् (ēkavaṁśānām) - of a single lineage; यथा श्रेष्ठान् (yathā śrēṣṭhān) - the most eminent; तु (tu) - however; मे (mē) - to me; शृणु (śr̥ṇu) - listen;]
Here there are many thousands, tens of millions, even hundreds of millions of nāgas of a single lineage; but listen from me to the most eminent among them. (5-101-8)
वासुकिस्तक्षकश्चैव कर्कोटकधनञ्जयौ। कालीयो नहुषश्चैव कम्बलाश्वतरावुभौ ॥५-१०१-९॥
vāsukistakṣakaścaiva karkōṭakadhanañjayau। kālīyō nahuṣaścaiva kambalāśvatarāvubhau ॥5-101-9॥
[वासुकि (vāsuki) - Vasuki; तक्षक (takṣaka) - Takshaka; च (ca) - and; एव (ēva) - also; कर्कोटकधनञ्जयौ (karkōṭakadhanañjayau) - Karkotaka and Dhananjaya; कालीय (kālīya) - Kaliya; नहुष (nahuṣa) - Nahusha; च (ca) - and; एव (ēva) - also; कम्बलाश्वतराव् (kambalāśvatarāv) - Kambala and Ashvatara; उभौ (ubhau) - both;]
Vasuki, Takshaka, Karkotaka and Dhananjaya, Kaliya, Nahusha, and both Kambala and Ashvatara. (5-101-9)
बाह्यकुण्डो मणिर्नागस्तथैवापूरणः खगः। वामनश्चैलपत्रश्च कुकुरः कुकुणस्तथा ॥५-१०१-१०॥
bāhyakuṇḍō maṇirnāgastathaivāpūraṇaḥ khagaḥ। vāmanaścailapatraśca kukuraḥ kukuṇastathā ॥5-101-10॥
[बाह्यकुण्डः (bāhyakuṇḍaḥ) - Bāhyakuṇḍa; मणिः (maṇiḥ) - Maṇi; नागः (nāgaḥ) - Nāga; तथैव (tathaiva) - likewise; आपूरणः (āpūraṇaḥ) - Āpūraṇa; खगः (khagaḥ) - Khaga; वामनः (vāmanaḥ) - Vāmana; च (ca) - and; इलपत्रः (ilapatraḥ) - Ilapatra; च (ca) - and; कुकुरः (kukuraḥ) - Kukura; कुकुणः (kukuṇaḥ) - Kukuṇa; तथा (tathā) - as well;]
Bāhyakuṇḍa, Maṇi, Nāga, likewise Āpūraṇa, Khaga, Vāmana, Ilapatra, Kukura, and Kukuṇa as well. (5-101-10)
आर्यको नन्दकश्चैव तथा कलशपोतकौ। कैलासकः पिञ्जरको नागश्चैरावतस्तथा ॥५-१०१-११॥
āryakō nandakaścaiva tathā kalaśapōtakau। kailāsakaḥ piñjarakō nāgaścairāvatastathā ॥5-101-11॥
[आर्यकः (āryakaḥ) - Āryaka; नन्दकः (nandakaḥ) - Nandaka; च (ca) - and; एव (ēva) - also; तथा (tathā) - as well as; कलशपोतकौ (kalaśapōtakau) - Kalashapota and Potaka; कैलासकः (kailāsakaḥ) - Kailasaka; पिञ्जरकः (piñjarakaḥ) - Pinjaraka; नागः (nāgaḥ) - Nāga; च (ca) - and; ऐरावतः (airāvataḥ) - Airavata; तथा (tathā) - also;]
Āryaka, Nandaka, Kalashapota and Potaka, Kailasaka, Pinjaraka, Nāga, and also Airavata. (5-101-11)
सुमनोमुखो दधिमुखः शङ्खो नन्दोपनन्दकौ। आप्तः कोटनकश्चैव शिखी निष्ठूरिकस्तथा ॥५-१०१-१२॥
sumanōmukhō dadhimukhaḥ śaṅkhō nandōpanandakau। āptaḥ kōṭanakaścaiva śikhī niṣṭhūrikastathā ॥5-101-12॥
[सुमनोमुखः (sumanōmukhaḥ) - Sumanomukha; दधिमुखः (dadhimukhaḥ) - Dadhimukha; शङ्खः (śaṅkhaḥ) - Shankha; नन्दोपनन्दकौ (nandōpanandakau) - Nanda and Upananda; आप्तः (āptaḥ) - Apta; कोटनकः (kōṭanakaḥ) - Kotanaka; च + एव (ca + ēva) - and; शिखी (śikhī) - Shikhin; निष्ठूरिकः (niṣṭhūrikaḥ) - Nishthurika; तथा (tathā) - also;]
Sumanomukha, Dadhimukha, Shankha, Nanda and Upananda, Apta, Kotanaka, and also Shikhin and Nishthurika. (5-101-12)
तित्तिरिर्हस्तिभद्रश्च कुमुदो माल्यपिण्डकः। द्वौ पद्मौ पुण्डरीकश्च पुष्पो मुद्गरपर्णकः ॥५-१०१-१३॥
tittirirhastibhadraśca kumudō mālyapiṇḍakaḥ। dvau padmau puṇḍarīkaśca puṣpō mudgaraparṇakaḥ ॥5-101-13॥
[तित्तिरिः (tittiriḥ) - Tittiri; हस्तिभद्रः (hastibhadraḥ) - Hastibhadra; च (ca) - and; कुमुदः (kumudaḥ) - Kumuda; माल्यपिण्डकः (mālyapiṇḍakaḥ) - Malyapindaka; द्वौ (dvau) - two; पद्मौ (padmau) - Padmas; पुण्डरीकः (puṇḍarīkaḥ) - Pundarika; च (ca) - and; पुष्पः (puṣpaḥ) - Pushpa; मुद्गरपर्णकः (mudgaraparṇakaḥ) - Mudgaraparnaka;]
Tittiri, Hastibhadra, Kumuda, Malyapindaka, the two Padmas, Pundarika, Pushpa, and Mudgaraparnaka. (5-101-13)
करवीरः पीठरकः संवृत्तो वृत्त एव च। पिण्डारो बिल्वपत्रश्च मूषिकादः शिरीषकः ॥५-१०१-१४॥
karavīraḥ pīṭharakaḥ saṁvr̥ttō vr̥tta ēva ca। piṇḍārō bilvapatraśca mūṣikādaḥ śirīṣakaḥ ॥5-101-14॥
[करवीरः (karavīraḥ) - Karavīra; पीठरकः (pīṭharakaḥ) - Pīṭharaka; संवृत्तः (saṁvr̥ttaḥ) - Saṃvṛtta; वृत्तः (vr̥ttaḥ) - Vṛtta; एव (ēva) - also; च (ca) - and; पिण्डारः (piṇḍāraḥ) - Piṇḍāra; बिल्वपत्रः (bilvapatraḥ) - Bilvapatra; च (ca) - and; मूषिकादः (mūṣikādaḥ) - Mūṣikāda; शिरीषकः (śirīṣakaḥ) - and Śirīṣaka;]
Karavīra, Pīṭharaka, Saṃvṛtta, Vṛtta also, and Piṇḍāra, Bilvapatra, Mūṣikāda, and Śirīṣaka. (5-101-14)
दिलीपः शङ्खशीर्षश्च ज्योतिष्कोऽथापराजितः। कौरव्यो धृतराष्ट्रश्च कुमारः कुशकस्तथा ॥५-१०१-१५॥
dilīpaḥ śaṅkhaśīrṣaśca jyōtiṣkō’thāparājitaḥ। kauravyō dhr̥tarāṣṭraśca kumāraḥ kuśakastathā ॥5-101-15॥
[दिलीपः (dilīpaḥ) - Dilīpa; शङ्खशीर्षः (śaṅkhaśīrṣaḥ) - Śaṅkhaśīrṣa; ज्योतिष्कः (jyōtiṣkaḥ) - Jyotiṣka; अथ (atha) - and then; अपराजितः (aparājitaḥ) - Aparājita; कौरव्यः (kauravyaḥ) - Kauravya; धृतराष्ट्रः (dhr̥tarāṣṭraḥ) - Dhṛtarāṣṭra; कुमारः (kumāraḥ) - Kumāra; कुशकः (kuśakaḥ) - Kuśaka; तथा (tathā) - also;]
Dilīpa, Śaṅkhaśīrṣa, Jyotiṣka, then Aparājita, Kauravya, Dhṛtarāṣṭra, Kumāra, and Kuśaka also. (5-101-15)
विरजा धारणश्चैव सुबाहुर्मुखरो जयः। बधिरान्धौ विकुण्डश्च विरसः सुरसस्तथा ॥५-१०१-१६॥
virajā dhāraṇaścaiva subāhurmukharō jayaḥ। badhirāndhau vikuṇḍaśca virasaḥ surasastathā ॥5-101-16॥
[विरजा (virajā) - Viraja; धारणः (dhāraṇaḥ) - Dharana; च (ca) - and; एव (ēva) - also; सुबाहुः (subāhuḥ) - Subahu; मुखरः (mukharaḥ) - Mukhara; जयः (jayaḥ) - Jaya; बधिरः (badhiraḥ) - Badhira; अन्धः (andhaḥ) - Andha; विकुण्डः (vikuṇḍaḥ) - Vikunda; च (ca) - and; विरसः (virasaḥ) - Virasa; सुरसः (surasaḥ) - Suras; तथा (tathā) - also;]
Viraja, Dharana, Subahu, Mukhara, Jaya, Badhira, Andha, Vikunda, Virasa, and Suras as well. (5-101-16)
एते चान्ये च बहवः कश्यपस्यात्मजाः स्मृताः। मातले पश्य यद्यत्र कश्चित्ते रोचते वरः ॥५-१०१-१७॥
ētē cānyē ca bahavaḥ kaśyapasyātmajāḥ smr̥tāḥ। mātalē paśya yadyatra kaścittē rōcatē varaḥ ॥5-101-17॥
[एते (ētē) - these; च (ca) - and; अन्ये (anyē) - others; च (ca) - also; बहवः (bahavaḥ) - many; कश्यपस्य (kaśyapasya) - of Kaśyapa; आत्मजाः (ātmajāḥ) - sons; स्मृताः (smr̥tāḥ) - are regarded as; मातले (mātalē) - Mātali; पश्य (paśya) - look; यत् (yat) - whoever; यत्र (yatra) - among these; कश्चित् (kaścit) - any one; ते (tē) - to you; रोचते (rōcatē) - is pleasing; वरः (varaḥ) - choice;]
These and many others are known as the sons of Kaśyapa. Mātali, look—if any one among these pleases you, make your choice. (5-101-17)
कण्व उवाच॥
kaṇva uvāca॥
[कण्व (kaṇva) - Kaṇva; उवाच (uvāca) - said;]
Kaṇva said:
मातलिस्त्वेकमव्यग्रः सततं संनिरीक्ष्य वै। पप्रच्छ नारदं तत्र प्रीतिमानिव चाभवत् ॥५-१०१-१८॥
mātalistvēkamavyagraḥ satataṁ saṁnirīkṣya vai। papraccha nāradaṁ tatra prītimāniva cābhavat ॥5-101-18॥
[मातलिः (mātaliḥ) - Mātali; तुऎकम् (tuekam) - but one; अव्यग्रः (avyagraḥ) - unperturbed; सततं (satataṁ) - constantly; संनिरीक्ष्य (saṁnirīkṣya) - observing closely; वै (vai) - indeed; पप्रच्छ (papraccha) - asked; नारदम् (nāradam) - Nārada; तत्र (tatra) - there; प्रीतिमान् (prītimān) - feeling pleased; इव (iva) - as if; च (ca) - and; अभवत् (abhavat) - became;]
But Mātali alone, always watching closely and quite unperturbed, seemed pleased as he asked Nārada there. (5-101-18)
स्थितो य एष पुरतः कौरव्यस्यार्यकस्य च। द्युतिमान्दर्शनीयश्च कस्यैष कुलनन्दनः ॥५-१०१-१९॥
sthitō ya ēṣa purataḥ kauravyasyāryakasya ca। dyutimāndarśanīyaśca kasyaiṣa kulanandanaḥ ॥5-101-19॥
[स्थितः (sthitaḥ) - standing; यः (yaḥ) - who; एषः (ēṣaḥ) - this one; पुरतः (purataḥ) - in front; कौरव्यस्य (kauravyasya) - of Kauravya; आर्यकस्य (āryakasya) - of Aryaka; च (ca) - and; द्युतिमान् (dyutimān) - brilliant; दर्शनीयः (darśanīyaḥ) - handsome; च (ca) - and; कस्य (kasya) - whose; एषः (ēṣaḥ) - this one; कुलनन्दनः (kulanandanaḥ) - delight of the family;]
Who is this brilliant, handsome youth standing before Kauravya and Aryaka, the delight of his family? (5-101-19)
कः पिता जननी चास्य कतमस्यैष भोगिनः। वंशस्य कस्यैष महान्केतुभूत इव स्थितः ॥५-१०१-२०॥
kaḥ pitā jananī cāsya katamasyaiṣa bhōginaḥ। vaṁśasya kasyaiṣa mahānkētubhūta iva sthitaḥ ॥5-101-20॥
[कः (kaḥ) - who; पिता (pitā) - father; जननी (jananī) - mother; च (ca) - and; अस्य (asya) - his; कतमस्य (katamasya) - of which; एष (ēṣa) - this; भोगिनः (bhōginaḥ) - fortunate (man); वंशस्य (vaṁśasya) - lineage; कस्य (kasya) - of whom; एष (ēṣa) - this; महान् (mahān) - great; केतुभूत (kētubhūta) - standard-like; इव (iva) - as if; स्थितः (sthitaḥ) - stands;]
Who is his father, and who is his mother? Of which fortunate lineage does he belong, and in whose line does this great man stand out like a banner? (5-101-20)
प्रणिधानेन धैर्येण रूपेण वयसा च मे। मनः प्रविष्टो देवर्षे गुणकेश्याः पतिर्वरः ॥५-१०१-२१॥
praṇidhānēna dhairyēṇa rūpēṇa vayasā ca mē। manaḥ praviṣṭō dēvarṣē guṇakēśyāḥ patirvaraḥ ॥5-101-21॥
[प्रणिधानेन (praṇidhānēna) - by attentive observation; धैर्येण (dhairyēṇa) - by composure; रूपेण (rūpēṇa) - by appearance; वयसा (vayasā) - by age; च (ca) - and; मे (mē) - to me; मनः (manaḥ) - my mind; प्रविष्टः (praviṣṭaḥ) - was penetrated; देवर्षे (dēvarṣē) - O divine sage; गुणकेश्याः (guṇakēśyāḥ) - of Guṇakeśī; पतिवरः (pativaraḥ) - the excellent husband;]
O divine sage, by his attentive observation, composure, appearance, and age, the excellent husband of Guṇakeśī entered my mind. (5-101-21)
मातलिं प्रीतिमनसं दृष्ट्वा सुमुखदर्शनात्। निवेदयामास तदा माहात्म्यं जन्म कर्म च ॥५-१०१-२२॥
mātaliṁ prītimanasaṁ dr̥ṣṭvā sumukhadarśanāt। nivēdayāmāsa tadā māhātmyaṁ janma karma ca ॥5-101-22॥
[मातलिं (mātaliṁ) - Mātali; प्रीतिमनसं (prītimanasaṁ) - with a pleased mind; दृष्ट्वा (dr̥ṣṭvā) - seeing; सुमुखदर्शनात् (sumukhadarśanāt) - because of the sight of Sumukha; निवेदयामास (nivēdayāmāsa) - informed; तदा (tadā) - then; माहात्म्यं (māhātmyaṁ) - the greatness; जन्म (janma) - birth; कर्म (karma) - deeds; च (ca) - and;]
Seeing Mātali pleased at the sight of Sumukha, he then informed him of Sumukha's greatness, birth, and deeds. (5-101-22)
ऐरावतकुले जातः सुमुखो नाम नागराट्। आर्यकस्य मतः पौत्रो दौहित्रो वामनस्य च ॥५-१०१-२३॥
airāvatakulē jātaḥ sumukhō nāma nāgarāṭ। āryakasya mataḥ pautrō dauhitrō vāmanasya ca ॥5-101-23॥
[ऐरावतकुले (airāvatakulē) - in the family of Airavata; जातः (jātaḥ) - born; सुमुखः नाम (sumukhaḥ nāma) - named Sumukha; नागराट् (nāgarāṭ) - a serpent king; आर्यकस्य मतः (āryakasya mataḥ) - regarded as Aryaka’s; पौत्रः (pautraḥ) - grandson; दौहित्रः (dauhitraḥ) - daughter’s son; वामनस्य च (vāmanasya ca) - and of Vāmana;]
Sumukha, a serpent king named so, born in the family of Airavata, is regarded as Aryaka’s grandson and as Vāmana’s daughter’s son. (5-101-23)
एतस्य हि पिता नागश्चिकुरो नाम मातले। नचिराद्वैनतेयेन पञ्चत्वमुपपादितः ॥५-१०१-२४॥
ētasya hi pitā nāgaścikurō nāma mātalē। nacirādvainatēyēna pañcatvamupapāditaḥ ॥5-101-24॥
[एतस्य (ētasya) - his; हि (hi) - truly; पिता (pitā) - father; नागः (nāgaḥ) - nāga; चिकुरः नाम (cikuraḥ nāma) - named Cikura; मातले (mātalē) - O Mātali; नचिरात् (nacirāt) - not long after; वैनतेयेन (vainatēyēna) - by the son of Vinatā; पञ्चत्वम् (pañcatvam) - death; उपपादितः (upapāditaḥ) - was brought about;]
O Mātali, his father was the nāga named Cikura, who was soon killed by the son of Vinatā. (5-101-24)
ततोऽब्रवीत्प्रीतमना मातलिर्नारदं वचः। एष मे रुचितस्तात जामाता भुजगोत्तमः ॥५-१०१-२५॥
tatō’bravītprītamanā mātalirnāradaṁ vacaḥ। ēṣa mē rucitastāta jāmātā bhujagōttamaḥ ॥5-101-25॥
[ततः (tataḥ) - then; अब्रवीत् (abravīt) - said; प्रीतमनाः (prītamanāḥ) - with a pleased mind; मातलिः (mātaliḥ) - Mātali; नारदम् (nāradam) - to Nārada; वचः (vacaḥ) - these words; एष (ēṣa) - this one; मे (mē) - to me; रुचितः (rucitaḥ) - is pleasing; तात (tāta) - dear one; जामाता (jāmātā) - son-in-law; भुजगोत्तमः (bhujagōttamaḥ) - this excellent serpent;]
Then Mātali, his mind delighted, said these words to Nārada: "Dear one, this excellent serpent is pleasing to me as a son-in-law." (5-101-25)
क्रियतामत्र यत्नो हि प्रीतिमानस्म्यनेन वै। अस्य नागपतेर्दातुं प्रियां दुहितरं मुने ॥५-१०१-२६॥
kriyatāmatra yatnō hi prītimānasmyanēna vai। asya nāgapatērdātuṁ priyāṁ duhitaraṁ munē ॥5-101-26॥
[क्रियताम् (kriyatām) - let there be made; अत्र (atra) - here; यत्नः (yatnaḥ) - effort; हि (hi) - indeed; प्रीतिमान् (prītimān) - pleased; अस्मि (asmi) - I am; अनेन (anēna) - with him; वै (vai) - truly; अस्य (asya) - his; नागपतेः (nāgapatēḥ) - of the lord of serpents; दातुम् (dātum) - to give; प्रियाम् (priyām) - beloved; दुहितरं (duhitaraṁ) - daughter; मुने (munē) - O sage;]
Let effort be made here, for I am truly pleased with him, O sage, to give the beloved daughter of the lord of serpents to him. (5-101-26)