01.052
Library: Names of the snakes killed in the sacrifice.
शौनक उवाच॥
śaunaka uvāca॥
[शौनक (śaunaka) - Śaunaka; उवाच (uvāca) - said;]
(Śaunaka said:)
Śaunaka spoke:
ये सर्पाः सर्पसत्रेऽस्मिन्पतिता हव्यवाहने। तेषां नामानि सर्वेषां श्रोतुमिच्छामि सूतज ॥१-५२-१॥
ye sarpāḥ sarpasatre'sminpatitā havyavāhane। teṣāṃ nāmāni sarveṣāṃ śrotumicchāmi sūtaja ॥1-52-1॥
[ये (ye) - who; सर्पाः (sarpāḥ) - serpents; सर्पसत्रे (sarpasatre) - in the serpent sacrifice; अस्मिन (asmin) - in this; पतिता (patitā) - fallen; हव्यवाहने (havyavāhane) - into the fire; तेषां (teṣāṃ) - their; नामानि (nāmāni) - names; सर्वेषां (sarveṣāṃ) - all; श्रोतुम् (śrotum) - to hear; इच्छामि (icchāmi) - I wish; सूतज (sūtaja) - O son of Suta;]
(Who are the serpents fallen into the fire in this serpent sacrifice? I wish to hear all their names, O son of Suta.)
O son of Suta, I wish to hear the names of all the serpents who have fallen into the fire during this serpent sacrifice.
सूत उवाच॥
sūta uvāca॥
[सूत (sūta) - Sūta; उवाच (uvāca) - said;]
(Sūta said:)
Sūta said:
सहस्राणि बहून्यस्मिन्प्रयुतान्यर्बुदानि च। न शक्यं परिसङ्ख्यातुं बहुत्वाद्वेदवित्तम ॥१-५२-२॥
sahasrāṇi bahūnyasminprayutānyarbudāni ca। na śakyaṃ parisaṅkhyātuṃ bahutvādvedavittama ॥1-52-2॥
[सहस्राणि (sahasrāṇi) - thousands; बहूनि (bahūni) - many; अस्मिन (asmin) - in this; प्रयुतानि (prayutāni) - ten millions; अर्बुदानि (arbudāni) - hundred millions; च (ca) - and; न (na) - not; शक्यं (śakyaṃ) - possible; परिसङ्ख्यातुं (parisaṅkhyātuṃ) - to count; बहुत्वात् (bahutvād) - due to multitude; वेदवित्तम (vedavittama) - O best knower of Vedas;]
(Thousands, many, ten millions, and hundred millions in this; not possible to count due to multitude, O best knower of Vedas.)
O best knower of Vedas, it is not possible to count the thousands, ten millions, and hundred millions in this due to their multitude.
यथास्मृति तु नामानि पन्नगानां निबोध मे। उच्यमानानि मुख्यानां हुतानां जातवेदसि ॥१-५२-३॥
yathāsmṛti tu nāmāni pannagānāṃ nibodha me| ucyamānāni mukhyānāṃ hutānāṃ jātavedasi ॥1-52-3॥
[यथा (yathā) - as; स्मृति (smṛti) - memory; तु (tu) - but; नामानि (nāmāni) - names; पन्नगानां (pannagānāṃ) - of serpents; निबोध (nibodha) - know; मे (me) - my; उच्यमानानि (ucyamānāni) - being spoken; मुख्यानां (mukhyānāṃ) - of the chief; हुतानां (hutānāṃ) - offered; जातवेदसि (jātavedasi) - in the fire;]
(As per memory, know my names of the serpents, being spoken of the chief offered in the fire.)
According to the tradition, listen to the names of the serpents, especially those chief ones offered in the sacrificial fire.
वासुकेः कुलजांस्तावत्प्राधान्येन निबोध मे। नीलरक्तान्सितान्घोरान्महाकायान्विषोल्बणान् ॥१-५२-४॥
vāsukeḥ kulajāṃstāvatprādhānyena nibodha me। nīlaraktānsitānghorānmahākāyānviṣolbaṇān ॥1-52-4॥
[वासुकेः (vāsukeḥ) - of Vāsuki; कुलजान् (kulajān) - born in the family; तावत् (tāvat) - first; प्राधान्येन (prādhānyena) - primarily; निबोध (nibodha) - understand; मे (me) - my; नीलरक्तान् (nīlaraktān) - blue-red; सितान् (sitān) - white; घोरान् (ghorān) - terrible; महाकायान् (mahākāyān) - huge-bodied; विषोल्बणान् (viṣolbaṇān) - poisonous;]
(Understand first, primarily, those born in the family of Vāsuki, my blue-red, white, terrible, huge-bodied, poisonous ones.)
First, understand primarily those who are born in the family of Vāsuki, who are blue-red, white, terrible, huge-bodied, and poisonous.
कोटिको मानसः पूर्णः सहः पैलो हलीसकः। पिच्छिलः कोणपश्चक्रः कोणवेगः प्रकालनः ॥१-५२-५॥
koṭiko mānasaḥ pūrṇaḥ sahaḥ pailo halīsakaḥ। picchilaḥ koṇapaścakraḥ koṇavegaḥ prakālanaḥ ॥1-52-5॥
[कोटिकः (koṭikaḥ) - a type of bird; मानसः (mānasaḥ) - mind; पूर्णः (pūrṇaḥ) - full; सहः (sahaḥ) - together; पैलः (pailaḥ) - another name; हलीसकः (halīsakaḥ) - a type of fruit; पिच्छिलः (picchilaḥ) - slippery; कोणपश्चक्रः (koṇapaścakraḥ) - a type of wheel; कोणवेगः (koṇavegaḥ) - angular speed; प्रकालनः (prakālanaḥ) - calculation;]
(The mind is full, together with another name for a type of bird, a type of fruit, slippery, a type of wheel, angular speed, calculation.)
The mind is completely filled with various concepts, including names for birds, fruits, and mechanical terms, all calculated with precision.
हिरण्यवाहः शरणः कक्षकः कालदन्तकः। एते वासुकिजा नागाः प्रविष्टा हव्यवाहनम् ॥१-५२-६॥
hiraṇyavāhaḥ śaraṇaḥ kakṣakaḥ kāladantakaḥ। ete vāsukijā nāgāḥ praviṣṭā havyavāhanam ॥1-52-6॥
[हिरण्यवाहः (hiraṇyavāhaḥ) - golden-carrier; शरणः (śaraṇaḥ) - refuge; कक्षकः (kakṣakaḥ) - destroyer; कालदन्तकः (kāladantakaḥ) - time-toothed; एते (ete) - these; वासुकिजा (vāsukijā) - born of Vāsuki; नागाः (nāgāḥ) - serpents; प्रविष्टा (praviṣṭā) - entered; हव्यवाहनम् (havyavāhanam) - fire;]
(Golden-carrier, refuge, destroyer, time-toothed. These serpents born of Vāsuki entered the fire.)
The serpents, known as golden-carrier, refuge, destroyer, and time-toothed, born of Vāsuki, entered the fire.
तक्षकस्य कुले जातान्प्रवक्ष्यामि निबोध तान्। पुच्छण्डको मण्डलकः पिण्डभेत्ता रभेणकः ॥१-५२-७॥
takṣakasya kule jātān pravakṣyāmi nibodha tān। pucchaṇḍako maṇḍalakaḥ piṇḍabhettā rabheṇakaḥ ॥1-52-7॥
[तक्षकस्य (takṣakasya) - of Takshaka; कुले (kule) - in the family; जातान् (jātān) - born; प्रवक्ष्यामि (pravakṣyāmi) - I will tell; निबोध (nibodha) - listen; तान् (tān) - them; पुच्छण्डकः (pucchaṇḍakaḥ) - Pucchandaka; मण्डलकः (maṇḍalakaḥ) - Mandalaka; पिण्डभेत्ता (piṇḍabhettā) - Pindabhetta; रभेणकः (rabheṇakaḥ) - Rabhenaka;]
(In the family of Takshaka, those born, I will tell, listen to them: Pucchandaka, Mandalaka, Pindabhetta, Rabhenaka.)
Listen as I recount those born in the family of Takshaka: Pucchandaka, Mandalaka, Pindabhetta, and Rabhenaka.
उच्छिखः सुरसो द्रङ्गो बलहेडो विरोहणः। शिलीशलकरो मूकः सुकुमारः प्रवेपनः ॥१-५२-८॥
ucchikhaḥ suraso draṅgo balaheḍo virohaṇaḥ। śilīśalakaro mūkaḥ sukumāraḥ pravepanaḥ ॥1-52-8॥
[उच्छिखः (ucchikhaḥ) - crest; सुरसः (suraso) - juicy; द्रङ्गः (draṅgaḥ) - limb; बलहेडः (balaheḍaḥ) - strong; विरोहणः (virohaṇaḥ) - growth; शिलीशलकरः (śilīśalakaraḥ) - stone-like; मूकः (mūkaḥ) - silent; सुकुमारः (sukumāraḥ) - delicate; प्रवेपनः (pravepanaḥ) - trembling;]
(Crest juicy limb strong growth stone-like silent delicate trembling.)
The crest is juicy, the limb is strong, growth is stone-like, silent, delicate, and trembling.
मुद्गरः शशरोमा च सुमना वेगवाहनः। एते तक्षकजा नागाः प्रविष्टा हव्यवाहनम् ॥१-५२-९॥
mudgaraḥ śaśaromā ca sumanā vegavāhanaḥ। ete takṣakajā nāgāḥ praviṣṭā havyavāhanam ॥1-52-9॥
[मुद्गरः (mudgaraḥ) - Mudgara; शशरोमा (śaśaromā) - Śaśaromā; च (ca) - and; सुमना (sumanā) - Sumanā; वेगवाहनः (vegavāhanaḥ) - Vegavāhana; एते (ete) - these; तक्षकजा (takṣakajā) - born of Takṣaka; नागाः (nāgāḥ) - serpents; प्रविष्टा (praviṣṭā) - entered; हव्यवाहनम् (havyavāhanam) - the sacrificial fire;]
(Mudgara, Śaśaromā, Sumanā, and Vegavāhana, these serpents born of Takṣaka entered the sacrificial fire.)
Mudgara, Śaśaromā, Sumanā, and Vegavāhana, these serpents born of Takṣaka entered the sacrificial fire.
पारावतः पारियात्रः पाण्डरो हरिणः कृशः। विहङ्गः शरभो मोदः प्रमोदः संहताङ्गदः ॥१-५२-१०॥
pārāvataḥ pāriyātraḥ pāṇḍaro hariṇaḥ kṛśaḥ। vihaṅgaḥ śarabho modaḥ pramodaḥ saṃhatāṅgadaḥ ॥1-52-10॥
[पारावतः (pārāvataḥ) - pigeon; पारियात्रः (pāriyātraḥ) - of the mountain Pāriyātra; पाण्डरो (pāṇḍaraḥ) - white; हरिणः (hariṇaḥ) - deer; कृशः (kṛśaḥ) - thin; विहङ्गः (vihaṅgaḥ) - bird; शरभः (śarabhaḥ) - a mythical animal; मोदः (modaḥ) - joy; प्रमोदः (pramodaḥ) - delight; संहताङ्गदः (saṃhatāṅgadaḥ) - with strong limbs;]
(The pigeon of the mountain Pāriyātra is white, the deer is thin, the bird is a mythical animal, joy and delight are with strong limbs.)
The white pigeon of the Pāriyātra mountain is thin like a deer, the bird is a mythical creature, and joy and delight are embodied with strong limbs.
ऐरावतकुलादेते प्रैविष्टा हव्यवाहनम्। कौरव्यकुलजान्नागाञ्शृणु मे द्विजसत्तम ॥१-५२-११॥
airāvatakulādete praiviṣṭā havyavāhanam। kauravyakulajān nāgāñ śṛṇu me dvijasattama ॥1-52-11॥
[ऐरावतकुलात् (airāvatakulāt) - from the family of Airavata; एते (ete) - these; प्रविष्टाः (praviṣṭāḥ) - entered; हव्यवाहनम् (havyavāhanam) - the sacrificial fire; कौरव्यकुलजान् (kauravyakulajān) - born in the family of Kauravya; नागान् (nāgān) - serpents; शृणु (śṛṇu) - hear; मे (me) - my; द्विजसत्तम (dvijasattama) - O best of the twice-born;]
(From the family of Airavata, these entered the sacrificial fire. Hear from me, O best of the twice-born, the serpents born in the family of Kauravya.)
These serpents from the family of Airavata entered the sacrificial fire. Listen to me, O noble Brahmin, about the serpents born in the Kauravya lineage.
ऐण्डिलः कुण्डलो मुण्डो वेणिस्कन्धः कुमारकः। बाहुकः शृङ्गवेगश्च धूर्तकः पातपातरौ ॥१-५२-१२॥
aiṇḍilaḥ kuṇḍalo muṇḍo veṇiskandhaḥ kumārakaḥ| bāhukaḥ śṛṅgavegaśca dhūrtakaḥ pātapātarau ॥1-52-12॥
[ऐण्डिलः (aiṇḍilaḥ) - Aiṇḍila; कुण्डलः (kuṇḍalaḥ) - Kuṇḍala; मुण्डः (muṇḍaḥ) - Muṇḍa; वेणिस्कन्धः (veṇiskandhaḥ) - Veṇiskandha; कुमारकः (kumārakaḥ) - Kumāraka; बाहुकः (bāhukaḥ) - Bāhuka; शृङ्गवेगः (śṛṅgavegaḥ) - Śṛṅgavega; च (ca) - and; धूर्तकः (dhūrtakaḥ) - Dhūrtaka; पातपातरौ (pātapātarau) - Pātapātarau;]
(Aiṇḍila, Kuṇḍala, Muṇḍa, Veṇiskandha, Kumāraka, Bāhuka, Śṛṅgavega, and Dhūrtaka are Pātapātarau.)
Aiṇḍila, Kuṇḍala, Muṇḍa, Veṇiskandha, Kumāraka, Bāhuka, Śṛṅgavega, and Dhūrtaka are known as the Pātapātarau.
धृतराष्ट्रकुले जाताञ्शृणु नागान्यथातथम्। कीर्त्यमानान्मया ब्रह्मन्वातवेगान्विषोल्बणान् ॥१-५२-१३॥
dhṛtarāṣṭrakule jātāñśṛṇu nāgānyathātatham। kīrtyamānānmayā brahmanvātavegānviṣolbaṇān ॥1-52-13॥
[धृतराष्ट्रकुले (dhṛtarāṣṭrakule) - in the family of Dhritarashtra; जातान् (jātān) - born; शृणु (śṛṇu) - hear; नागान् (nāgān) - serpents; यथातथम् (yathātatham) - as they are; कीर्त्यमानान् (kīrtyamānān) - being praised; मया (mayā) - by me; ब्रह्मन् (brahman) - O Brahman; वातवेगान् (vātavegān) - swift as the wind; विषोल्बणान् (viṣolbaṇān) - poisonous;]
(In the family of Dhritarashtra, hear the serpents as they are, being praised by me, O Brahman, swift as the wind and poisonous.)
O Brahman, listen to the serpents born in the family of Dhritarashtra, as I praise them. They are swift as the wind and full of poison.
शङ्कुकर्णः पिङ्गलकः कुठारमुखमेचकौ। पूर्णाङ्गदः पूर्णमुखः प्रहसः शकुनिर्हरिः ॥१-५२-१४॥
śaṅkukarṇaḥ piṅgalakaḥ kuṭhāramukhamecakau| pūrṇāṅgadaḥ pūrṇamukhaḥ prahasaḥ śakunirhariḥ ॥1-52-14॥
[शङ्कुकर्णः (śaṅkukarṇaḥ) - Shankukarṇa; पिङ्गलकः (piṅgalakaḥ) - Pingalaka; कुठारमुखमेचकौ (kuṭhāramukhamecakau) - Kuṭhāramukha and Mecaka; पूर्णाङ्गदः (pūrṇāṅgadaḥ) - Pūrṇāṅgada; पूर्णमुखः (pūrṇamukhaḥ) - Pūrṇamukha; प्रहसः (prahasaḥ) - Prahasa; शकुनिः (śakuniḥ) - Shakuni; हरिः (hariḥ) - Hari;]
(Shankukarṇa, Pingalaka, Kuṭhāramukha and Mecaka, Pūrṇāṅgada, Pūrṇamukha, Prahasa, Shakuni, and Hari.)
Shankukarṇa, Pingalaka, Kuṭhāramukha, Mecaka, Pūrṇāṅgada, Pūrṇamukha, Prahasa, Shakuni, and Hari are mentioned here.
आमाहठः कोमठकः श्वसनो मानवो वटः। भैरवो मुण्डवेदाङ्गः पिशङ्गश्चोद्रपारगः ॥१-५२-१५॥
āmāhaṭhaḥ komaṭhakaḥ śvasano mānavo vaṭaḥ| bhairavo muṇḍavedāṅgaḥ piśaṅgaścodrapāragaḥ ॥1-52-15॥
[आमाहठः (āmāhaṭhaḥ) - āmāhaṭhaḥ; कोमठकः (komaṭhakaḥ) - komaṭhakaḥ; श्वसनो (śvasano) - śvasano; मानवो (mānavo) - mānavo; वटः (vaṭaḥ) - vaṭaḥ; भैरवः (bhairavaḥ) - bhairavaḥ; मुण्डवेदाङ्गः (muṇḍavedāṅgaḥ) - muṇḍavedāṅgaḥ; पिशङ्गः (piśaṅgaḥ) - piśaṅgaḥ; च (ca) - and; उद्रपारगः (udrapāragaḥ) - udrapāragaḥ;]
(Āmāhaṭha, Komaṭhaka, Śvasana, Mānava, Vaṭa, Bhairava, Muṇḍavedāṅga, Piśaṅga and Udrapāraga.)
Āmāhaṭha, Komaṭhaka, Śvasana, Mānava, Vaṭa, Bhairava, Muṇḍavedāṅga, Piśaṅga, and Udrapāraga are mentioned as significant figures or entities.
ऋषभो वेगवान्नाम पिण्डारकमहाहनू। रक्ताङ्गः सर्वसारङ्गः समृद्धः पाटराक्षसौ ॥१-५२-१६॥
ṛṣabho vegavānnāma piṇḍārakamahāhanū। raktāṅgaḥ sarvasāraṅgaḥ samṛddhaḥ pāṭarākṣasau ॥1-52-16॥
[ऋषभः (ṛṣabhaḥ) - bull; वेगवान् (vegavān) - swift; नाम (nāma) - named; पिण्डारकमहाहनू (piṇḍārakamahāhanū) - with great jaws like a grinder; रक्ताङ्गः (raktāṅgaḥ) - red-bodied; सर्वसारङ्गः (sarvasāraṅgaḥ) - all-deer; समृद्धः (samṛddhaḥ) - prosperous; पाटराक्षसौ (pāṭarākṣasau) - with red eyes;]
(The bull named Vegavan, with great jaws like a grinder, red-bodied, all-deer, prosperous, with red eyes.)
The swift bull named Vegavan, possessing great jaws like a grinder, is red-bodied, encompasses all deer, is prosperous, and has red eyes.
वराहको वारणकः सुमित्रश्चित्रवेदिकः। पराशरस्तरुणको मणिस्कन्धस्तथारुणिः ॥१-५२-१७॥
varāhako vāraṇakaḥ sumitraścitravedikaḥ। parāśarastaruṇako maṇiskandhastathāruṇiḥ ॥1-52-17॥
[वराहकः (varāhakaḥ) - boar; वारणकः (vāraṇakaḥ) - elephant; सुमित्रः (sumitraḥ) - Sumitra; चित्रवेदिकः (citravedikaḥ) - Citravedika; पराशरः (parāśaraḥ) - Parashara; तरुणकः (taruṇakaḥ) - young; मणिस्कन्धः (maṇiskandhaḥ) - Maniskandha; तथारुणिः (tathāruṇiḥ) - and Aruni;]
(Boar, elephant, Sumitra, Citravedika, Parashara, young, Maniskandha, and Aruni.)
Varahaka, Varanaka, Sumitra, Citravedika, Parashara, Tarunaka, Maniskandha, and Aruni are mentioned.
इति नागा मया ब्रह्मन्कीर्तिताः कीर्तिवर्धनाः। प्राधान्येन बहुत्वात्तु न सर्वे परिकीर्तिताः ॥१-५२-१८॥
iti nāgā mayā brahmankīrtitāḥ kīrtivardhanāḥ। prādhānyena bahutvāttu na sarve parikīrtitāḥ ॥1-52-18॥
[इति (iti) - thus; नागाः (nāgāḥ) - serpents; मया (mayā) - by me; ब्रह्मन् (brahman) - O Brahman; कीर्तिताः (kīrtitāḥ) - are praised; कीर्तिवर्धनाः (kīrtivardhanāḥ) - fame-increasing; प्राधान्येन (prādhānyena) - primarily; बहुत्वात् (bahutvāt) - due to multitude; तु (tu) - but; न (na) - not; सर्वे (sarve) - all; परिकीर्तिताः (parikīrtitāḥ) - are mentioned;]
(Thus, O Brahman, the serpents praised by me are fame-increasing. Primarily due to their multitude, not all are mentioned.)
Thus, O Brahman, I have praised the serpents who increase fame. However, due to their large number, not all have been mentioned.
एतेषां पुत्रपौत्रास्तु प्रसवस्य च सन्ततिः। न शक्याः परिसङ्ख्यातुं ये दीप्तं पावकं गताः ॥१-५२-१९॥
eteṣāṃ putrapautrāstu prasavasya ca santatiḥ। na śakyāḥ parisaṅkhyātuṃ ye dīptaṃ pāvakaṃ gatāḥ ॥1-52-19॥
[एतेषां (eteṣām) - of these; पुत्रपौत्राः (putrapautrāḥ) - sons and grandsons; तु (tu) - but; प्रसवस्य (prasavasya) - of progeny; च (ca) - and; सन्ततिः (santatiḥ) - continuation; न (na) - not; शक्याः (śakyāḥ) - possible; परिसङ्ख्यातुम् (parisaṅkhyātum) - to count; ये (ye) - who; दीप्तम् (dīptam) - blazing; पावकम् (pāvakam) - fire; गताः (gatāḥ) - entered;]
(Of these, the sons and grandsons, and the continuation of progeny, who have entered the blazing fire, cannot be counted.)
The descendants, including sons and grandsons, of these individuals who have entered the blazing fire, are innumerable.
सप्तशीर्षा द्विशीर्षाश्च पञ्चशीर्षास्तथापरे। कालानलविषा घोरा हुताः शतसहस्रशः ॥१-५२-२०॥
saptaśīrṣā dviśīrṣāśca pañcaśīrṣāstathāpare। kālānalaviṣā ghorā hutāḥ śatasahasraśaḥ ॥1-52-20॥
[सप्तशीर्षा (saptaśīrṣā) - seven-headed; द्विशीर्षाः (dviśīrṣāḥ) - two-headed; च (ca) - and; पञ्चशीर्षाः (pañcaśīrṣāḥ) - five-headed; तथा (tathā) - thus; अपरे (apare) - others; कालानलविषाः (kālānalaviṣāḥ) - poisonous like the fire of time; घोराः (ghorāḥ) - terrible; हुताः (hutāḥ) - offered; शतसहस्रशः (śatasahasraśaḥ) - in hundreds of thousands;]
(Seven-headed, two-headed, and five-headed others, terrible and poisonous like the fire of time, were offered in hundreds of thousands.)
Seven-headed, two-headed, and five-headed beings, terrible and poisonous like the fire of time, were offered in hundreds of thousands.
महाकाया महावीर्याः शैलशृङ्गसमुच्छ्रयाः। योजनायामविस्तारा द्वियोजनसमायताः ॥१-५२-२१॥
mahākāyā mahāvīryāḥ śailaśṛṅgasamucchrāyāḥ। yojanāyāmavistārā dviyojanasamāyatāḥ ॥1-52-21॥
[महाकाया (mahākāyā) - great-bodied; महावीर्याः (mahāvīryāḥ) - greatly powerful; शैलशृङ्गसमुच्छ्रयाः (śailaśṛṅgasamucchrāyāḥ) - mountain-peak-high; योजनायामविस्तारा (yojanāyāmavistārā) - one yojana wide; द्वियोजनसमायताः (dviyojanasamāyatāḥ) - two yojanas tall;]
(Great-bodied, greatly powerful, mountain-peak-high, one yojana wide, two yojanas tall.)
They are of great size and power, towering like mountain peaks, with a width of one yojana and a height of two yojanas.
कामरूपाः कामगमा दीप्तानलविषोल्बणाः। दग्धास्तत्र महासत्रे ब्रह्मदण्डनिपीडिताः ॥१-५२-२२॥
kāmarūpāḥ kāmagamā dīptānalaviṣolbaṇāḥ। dagdhāstatra mahāsatre brahmadaṇḍanipīḍitāḥ ॥1-52-22॥
[कामरूपाः (kāmarūpāḥ) - having forms as desired; कामगमाः (kāmagamāḥ) - moving at will; दीप्तानलविषोल्बणाः (dīptānalaviṣolbaṇāḥ) - intense like blazing fire and poison; दग्धाः (dagdhāḥ) - burnt; तत्र (tatra) - there; महासत्रे (mahāsatre) - in the great sacrifice; ब्रह्मदण्डनिपीडिताः (brahmadaṇḍanipīḍitāḥ) - oppressed by the staff of Brahma;]
(Having forms as desired, moving at will, intense like blazing fire and poison, burnt there in the great sacrifice, oppressed by the staff of Brahma.)
In the great sacrifice, those who could take any form they desired and move at will, who were as intense as blazing fire and poison, were burnt and oppressed by the staff of Brahma.